Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagar i Wien och berömma sig själv för att han varit
så ståndaktig i sin lutherska kristendom.
Hans sonhustru hatade honom av hela sitt hjärta.
Hon tyckte att han fyllde hela huset. Hans ögon
voro allestädes, och fast hon visste, att de ingenting
sågo, var hon rädd för dem. Hon försummade honom
och visade honom ringaktning, så ofta hon kunde
komma i tillfälle, men hon vågade inte göra det öppet för
sin husbondes skull. Den gamle hyste stort förakt för
kvinnor och talade aldrig vid henne.
»Är Ida god emot dig?» frågade hans son ibland.
» Kvinnor äro aldrig goda», var hans ständiga svar.
Varje morgon och afton knäböjde alla barnen för
honom, medan han lade sin hand på deras huvuden
och välsignade dem. Ingen måltid började förrän han
givit tecken, inte heller stego de upp från bordet annat
än på hans vink. Doktor Poul kysste vördnadsfullt hans
hand, när han hälsade godmorgon och godnatt. Madam
Ida gjorde detsamma, ty hon vågade inte annat.
En gång bet hon honom, så att en bloddroppe
sipprade fram på hans skrumpna hand. Han märkte det
inte eller låtsades som om han inte märkte det, och
det gjorde henne ännu mera hätsk emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>