Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Nr. 12. 1603. 6. April.
trang, som Svergis crone opå dess urminnes rettighet udi samme Lappe
marcker er skeedt, thet er udi then designation, som blef med besve
ringspuncterne ofverandtvordet, nogsampt forfattedt, uthan ther er ofver
klaget, att the Norske fougitter hafver trengdt sig emod thet Stetinske
fordraget ind opå disse Lappemarcker, der the aldrig tillforende hafver
oppeborit nogen skat. Men hvor så er, att the Danske commissarier
formeener sig någen rått thertill hafve, tha må thet beviissis, och efter
the berope sig theropå, att the icke hafver giort någen indtrang på then
egendom, som utofver Norgis grendtze ligger, så begårer mann, att the
ville nampngifve, huru de ville hafve theris grendtze, och med hvad
skei the thet beviisse ville. Och såsom uthi the Danske commissariers
product formellis, at Kon. Mat. i Danmarck inthet begårer noget, som
innen Svergis riickis grendtze år, så begårer och icke heller vår nå
digste furste och herre paa Svergis riickis vegne naget utofver Svergis
riickis grendtzer, thett som Svergis riige icke er tilberettiget, uthan
allene then rettigheet, som Svergis crone af alder hafver haft och efter
thet Stetinske fordraget hafve bor.
Till thet tredie, hvad belangende år, att udi the Danskis product
vorder tillkiennegifvet, att the ville svare till thet indtrang, som Svergis
crone skeer opå dess rettighet udi Titisfiorden, Offoten och Rottanger
fiorden med the andre fiorder, nåar som ther er vorden tillkiennegifvet,
om samme fiorder ligge innen Svergis riigis råmercker eller icke, så
svaris hertill udi liicke mathe som tillforende, att om grendtzerne i
samme fiorder hafver ån intet varet klaget, uthan the Svenske commis
sarier hafver allene på Svergis riickis vegne besverget sig och klaget
ofver then oforrett, som vederfaren år opå then deel och rettigheet, som
Svergis crone udi samme fiorder af alder haft oe endnu hafve bor.
Och efter the Danske commissarier så enkennerligen stille theris dispu
tatz opå grendtzerne, så begårer man ennu som tillforende att vete,
hvor the ville hafve grendtzeskelnaden emellom Sverig oe Norge udi
forschrefne orter.
Till thet sidste, hvad then besveringen om then indtrang, ved
grendtzen udi Småland och Vestergotland skeer, belangende år, thertill
the Danske commissarier svarer, att thermed schal hollis, såsom 80
års afskeed formelder, nembligen att någre gode men skulle komme
tillsammens på både siidher, som grendtzen besichtige och samme ir
ringer adskillie, så kunde the Svenske commissarier thette forslaget
icke ogille, alldenstund thet kommer ofvereens met foregangne afhand
linger. Men efter om sådane brister tillforende hafver varet besvering,
och theropå egennom begge riickers gode mann then afskeed giort, att
therpå skulle rathes bother och sådant icke oftere skee, så hafve the
Svenske commissarier medt rette sig therutofver att besverge liicke så
som thet, hvilcket the formeener att vere emod thett Stetinske fordra
get och 80 års afskeed. Thi hvad hielper thet, att mann kommer ofte
tillsammens, framsettie besveringer och giore 1 fordrag och afskeeder,
1 0: giorde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
