Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till minne av Dan Andersson : ett olitterärt företal - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXIV
värö i David Ramms arv. För att vara i människors
närhet och samtidigt ha ett fast arbete sökte sig Dan
Andersson in i pressen och tjänstgjorde någon tid
som medarbetare i "Ny Tid" i Göteborg. Men denna
anställning blev av kort varaktighet liksom alla
försök till förankring. Ty liksom staden och
människorna sögo honom, då han befann sig i
ensamheten, sög honom vildmarken och ensamheten, då
han alltför länge frotterat sig med människor. Alla
hans böcker äro skrivna i ensamheten på landet, då
han hade sällskap nog av sina tankar. Men då det
andliga förrådet för tillfället var uttömt, begav han
sig åter ut på vandring. Det var alltid infallet, som
därvid ledde honom. En gång, då han fått litet att
leva på, fick han det infallet att resa till Trondhjem
och besöka en vän. Han kom dit en morgon, visade
med självsäker värdighet sin check, gick och löste
in den i en bank, köpte en kolsäck och en tältsäng
för att slå sig ner på stället en tid, men fann, att
han inte passade, och reste tillbaka med kvällståget.
Dan Anderssons korrespondens, nerkastad på
lappar, helt genomträngd av den tillfälliga impressionen
och skriven i stunder av övermäktig nedslagenhet
eller uppsluppenhet, kastar en bisarr och egenartad
belysning över hans personlighet och öde. Den är
så fullständigt spontan och fri från litterära
biavsik-ter, att den just därför verkar dubbelt stark och
blottar sin man. Det skulle vara att blottställa ett
minne av sällsynt personlig art att delge allmänheten
några längre eller alltför intima utdrag därav. Men
utan några som helst prov på dessa personliga
utbrott skulle en minnesteckning hänga helt i luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
