Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
08
III
De hade så småningom samlats utanför
bruksbarackerna, åtta småväxta, tätbyggda och lillgamla
pojkar, och nu gingo de vägen fram till kyrkan,
svärjande över att de icke hade något att röka. Mitt
ibland dem gick den reslige Torsten med händerna i
fickorna och småvisslande, lyssnande på deras prat.
Han förvånade sig litet över att de inte alls hela tiden
samtalade på ett så rått sätt om flickor som hans
kamrater från bondbyarna gjort. De voro inte heller
klädda på samma sätt, de hade tunna cheviotkostymer
och skjortor med veck, de hade slitna, men ändå fina
kängor och varenda en bar galoscher, en hade
överrock och en till och med en stärkt krage. Han lade
märke till att dessa pojkar talade precis som vuxna,
barn voro de inte och inte riktiga män. Deras
svordomar voro lika fräcka, kanske ändå fräckare än
finnpojkarnas, men samtalet rörde sig mest om
arbetet. Arbetet, ja! Han erfor med en viss häpnad att
fyra av dem arbetat på verkstaden hela natten och
därför avbröto sina svordomar med långa gäspningar.
Disponenten var en ren djävul och ingenjören en idiot.
Man fick dåliga ackord — det gick inte att göra mer
än tre kronor om dagen. Så kom skrytet: Lasse hade
gett sig djävulens inälvor på att han gjort tre och
femti men ingen av kamraterna trodde det. Och
ingenting att röka! Solen gassade, man blev torr i halsen
och om man slank in på bryggeriet så var det alltid
nån satan som höll vakt där.
Torsten gapade inom sig av förvåning. Han
förstod ännu inte att tyda allt det där, han försökte vända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
