- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / IV. Posthuma noveller /
168

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

— Och skriv nu detta, på en särskild sida: Jag är
icke någon profet eller profets son, utan jag är en
man, som i min svett sådde säd och samlade frukt
här i går och i dag, och i övermorgon skall jag vara
borta.

Ni kanske inte förstår det nu, men någon av er
skall förstå det längre fram. Har ni nu alla skrivit
det? Nu har jag någonting mer att säga er och det
är om brödet ni skall tjäna. Det är svårt för oss som
äro så här fattiga — han såg från det ena tarvligt
klädda barnet till det andra — det är svårt, säger
jag, för oss att tjäna vårt bröd. Men vi skola alltid
vara ärliga, så blir det till sist någon råd. Och så, ni
minns att inspektören var här, det var för en vecka
sedan, och jag skulle inte tala om detta för er, men
det gör detsamma, jag har aldrig haft någon annan
än er att tala med, alla andra är så lärda, sä det
kanske varit nyttigare för er om ni gått hos denL

— Nej, nej, viskade äldsta klassen i korus, vi
tycka bäst om skolmästaren!

Men när inspektören brukat komma, aldrig har
ni hört annat än att jag tagit mot alla hans lärdomar
med tacksamhet. Men nu, sist, minns ni att han blev
ond för att vi inte läste i en bok om syn- och
hörselsinnet, som han skrivit? Han sade, högt så att ni
hörde det, att vår skola stod på ett lågt plan, att vi
var efter. Ni hörde det. Jag sade ingenting. Men jag
tyckte det blev så hett i bröstet.

Han hostade i näsduken, stirrade på den ett
ögonblick och tycktes ångra sig att han talat.

— Nu — nu ville jag bara säga er, att — att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/4/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free