- Project Runeberg -  David Copperfield /
156

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Jag upplefver en minnesvärd födelsedag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

»Jaså, ni arbetade vid ljus i går aftse, då jag
var på klubben ? Gjorde ni inte det ?» sade mr. Omer
och blundade på ena ögat.

»Jo», sade Joram, »efter ni sade, att vi skulle få
göra en liten utflykt tillsammans, Minnie och jag —
med er, ifall arbetet blef färdigt —-»

»Jag trodde, ni alldeles skulle utesluta mig» sade
mr. Omer och skrattade tills han började hosta.

»— Efter ni var så god och sade det», återtog
den unge mannen, »så satte jag till af alla krafter, ser
ni. Vill ni säga mig, hvad ni tycker om det?»

»Det vill jag visst», sade mr. Omer. »Hör nu,
min gosse», och han stannade och yände sig till mig;
»skulle ni vilja se er —

»Nej, far», inföll Minnie.

Jag kan inte säga hur jag visste, att det var
min egen älskade moders likkista de gingo att
beskåda, Jag hade aldrig hört någon likkista slås ihop
och, så vidt jag vet, hade jag aldrig sett någon;
men under det att hamrandet pågick, fick jag klart
för mig hvad det betydde, och när den unge
mannen kom in, visste jag alltför väl hvad han haft för
sig.

Som arbetet nu var färdigt, borstade de båda
flickorna, hvilkas namn jag ej hört, trådarna och
spin-ket från sina klänningar och gingo sedan ut i bodenj
att städa där och expediera kunderna. Minnie
stannade kvar i arbetsrummet för att vika ihop det
förfärdigade och lägga ned det i två korgar. När hon gjorde
detta, låg hon på knä och gnolade på en glad
melodi. Joram, som nog var hennes fästman, kom in
och stal sig en kyss under det att hon var
sysselsatt därmed — han tycktes icke fästa minsta afseende
vid mig — och han sade, att hennes far gått efter
åkdonet och att han själf måste skynda att göra sig
färdig. Och så gick han igen; och hon lade ned
sin fingerborg och sin sax i fickan och stack en med
svart tråd påträdd synål i klädningslifvet och satte
nätt och ordentligt på sig sina ytterkläder framför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free