Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Jag blir försummad och försörjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o
»Hvad var det för ett namn jag skref upp inuti
kärran ?» ,
»Clara Peggotty», svarade jag.
»Och hvad skulle jag nu skrifva upp för ett namn,
om det funnes någon tältduk att skrifva på ?»;
»Clara Peggotty eller huru?» frågade jag.
»Clara Peggotty Barkis», förklarade han och
brast i ett skratt, som skakade hela vagnen.
Med ett ord, de voro nu gifta och hade gått
in i kyrkan för att bli det. Peggotty hade föresatt
sig, att det skulle ske i stillhet, och klockaren hade
tjänstgjort som hennes far, och ceremonien hade
försiggått utan vittnen. Hon blef litet förvirrad då mr.
Barkis så tvärt tillkännagaf hvad som skett, och hon
kunde icke krama mig nog till tecken af sin
oförändrade hängifvenhet. Snart blef hon sig dock lik och
öa1de, att det var för väl, att det var öfver.
Vi åkte till ett litet värdshus vid en sidoväg.
Vi voro väntade där, intogo en liten god middag
och tillbringade en mycket angenäm dag. Om
Peggotty dagligen blifvit vigd i minst tio dagar, kunde
det icke ha bekommit henne mindre: hon var precis
som vanligt och1 gick före teet ut och gick med lilla
Em’ly och mig, under det att mr. Barkis helt
filosofiskt rökte sin pipa och, som jag förmodar, roade
sig med att begrunda sin lycka. Den måtte i så
fall skärpt hans matlust; ty jag minns alldeles
tydligt, att fastän han ätit en duktig portion fläsk och
grönkål till middagen, som ban afslutat med en
kyckling eller två, måste han ha kallt kokt sidfläsk till
teet och förtärde mycket sådant utan att det bekom
honom illa.
Ofta har jag sedan tänkt pä hvilket underligg
oskyldigt, egendomligt bröllop det där var. Vi stego
i åkdonet kort efter mörkningen och åkte så tillbaka,
betraktande stjärnorna och talande om dem. Jag var
den som utpekade konstellationerna, och jag vidgade
i hög grad mr. Barkis* vyer. Jag meddelade honom
allt det jag visste, men han skulle ha trott allt hvad
det kunnat falla mig in att säga; ty han hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
