Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVI. Hänförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
erbjudit sig att tjänstgöra som hans amanuens, men
visat sig föga van vid denna sysselsättning. Vi skulle
emellertid snart få dem i ordning igen, och allt skulle
gå som en dans. Då jag sedan tog itu med arbetet,
fann jag, att mr. Jacks åtgöranden vållade mig mera
bryderi än jag väntat, ty han hade inte inskränkt sig
till att begå en mängd misstag utan klottrat så många
soldater och kvinnohufvuden öfver doktorns
manuskript, att jag ofta fann mig invecklad i en labyrint
af svårigheter.
Doktorn gladde sig så åt att vi skulle komma
att arbeta tillsammans på detta underbara verk, att
vi kommo öfverens om att börja redan följande
morgon klockan sju. Vi skulle arbeta två timmar hvar
morgon och två eller tre timmar hvar afton utom
lördagarna, då jag skulle hvila mig. Söndagarna
voro naturligtvis också hvilodagar, och jag ansåg,
att villkoren voro mycket goda.
Sedan vi alltså till ömsesidig belåtenhet ordnat
våra planer, tog doktorn mig med sig in i
byggningen för att presentera mig för mrs. Strong, som
vi träffade i doktorns nya studerkammare eller
skrif-rum, sysselsatt med att damma hans böcker, en frihet,
som han ej tillät någon annan att taga sig med
dessa hans heliga skatter.
De hade för min skull skjutit upp frukosten, och
vi slogo oss nu ned vid frukostbordet. Vi hade inte
suttit där länge, innan jag i mrs. Strongs ansikte
läste, att någon var i antågande, fastän jag ännu
icke hört något ljud. En herre kom ridande fram
till grinden, steg af, kastade tyglarna öfver armen
och ledde in hästen på den lilla gården, som om
han varit hemma hos sig, band honom vid en ring i
muren till den tomma vagnboden och steg med
ridspöet i handen in i frukostrummet. Det var mr. Jack
Maldon, och jag tyckte inte alls att mr. Jack Maldon
vunnit på sin vistelse i Indien. Jag befann mig, väl
till märkandes, i ett tillstånd af dygdig harm gent
emot alla unga män, som icke fällde träd i svårig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
