- Project Runeberg -  David Copperfield /
940

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LII. Jag är närvarande vid en explosion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

Mycket rörd men på samma gång hjärtinnerligt
belåten, vek mr. Micawber ihop brefvet och
öfverlämnade det med en bugning till min tant, som någonting
det kunde roa henne att glömma.

Som jag vid mitt första besök för länge i världen
sedan lagt märke till, stod det ett kassaskåp i
rummet. Nyckeln satt i. Uriah tycktes plötsligt börja
misstänka något, och med en blick på mr. Micawber
gick han och slog upp dörrarna så att det smällde.
Skåpet var tomt.

»Hvar äro böckerna?» skrek han med förvridet
ansikte. »Här har varit en tjuf och stulit böckerna.»

Mr. Micawber knackade sig på bröstet med
linjalen. »Det har j a g gjort, då ni som vanligt gaf
mig nyckeln — dock litet tidigare än vanligt — jag
öppnade skåpet i morse.»

»Var inte ängslig för böckerna», sade Traddles.
»Jag har dem i mitt förvar och tar hand om dem
på grund af den fullmakt jag fått.»

»Jaså, ni gömmer tjuf gods?» röt Uriah.

»Under vissa omständigheter gör jag verkligen
det», svarade Traddles.

Döm om min förvåning, då jag fick se min tant,
som hela tiden förhållit sig stilla och varit mycket
uppmärksam, rusa på Uriah Heep och taga honom i
kragen med båda händerna.

»Ni vet hvad jag gör anspråk på?» sade min,
tant.

»En tvångströja», sade han.

»Nej; mina pengar!» svarade min tant. »Agnes,
min vän, så länge jag trodde, att din far förskingrat
dem, föll det mig inte in att ens till Trot säga ett
enda ord om att de blifvit mot ränta insatta i den här
affären. Men nu vet jag, att den här karlen bär
ansvaret för dem, och nu skall jag ha igen dem. Trot,
kom och tag dem ifrån honom.»

Om min tant för ögonblicket trodde, att han
hade hennes pengar inknutna i halsduken, vet jag
inte, men nog drog hon i den som om hon haft den
öfvertygelsen. Jag skyndade att träda emellan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0942.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free