Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afbild. Beläte. Bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADVENT. AFBILD. BELÄTE. BILD. 8
Eva uti förståndets vishet och viljans helighet. Människan hade nåd hos
Gud och frihet från syndens lustar och välde, från hvarje inre och yttre
retelse. Hennes kropp var fullkomligt sund och behöfde ej dö. Genom
syndafallet gjorde dock Adam och Eva sig förlustiga all denna oskattbara
prydnad. Genom olydnad, otro, förlorade de Guds beläte. Deras krafter
förföllo, och alla deras efterkommande, som af föräldrarna hafva såväl
själen som kroppen, befinna sig i samma olyckliga tillstånd: de hafva synd.
— Alla kristendomens vedersakare bära vilddjurets märke och tillbedja
dess bild. — Herren har blifvit såsom vi, på det vi återigen måtte blifva
såsom han och såsom vi förut en gång voro (Jak. Ganz’). — Gud gaf
Adam ett stycke af himlen, nämligen sin bild. Vill du skåda Gud sådan
han är i sig själf ansikte mot ansikte? Sök honom då icke på andra
sidan molnen, ty du kan finna honom, hvarhelst du befinner dig. Se på
deras lif, som hafva öfverlämnat sig åt honom, och du skådar honom; gif
dig själf åt honom, och du finner honom i ditt eget bröst. (J. Fichté). —
Ett porträtt. — Paulinus, biskop i Nola i Kampanien,
svarade en vän, som bad om hans porträtt: »Hvad för ett
porträtt skall jag sända dig? Den gamla människan är för ful
och icke värd att afbildas, och den nya människan är icke
färdig ännu.»
Den förstörda taflan. — Ronamikus var sin tids
berömdaste målare i hela Italien. Biskopen i Arezzo gaf
honom i uppdrag att pryda sin kyrka med sköna taflor.
Ronamikus använde all möjlig flit härpå, ty han ville genom
detta arbete förvärfva sig ett odödligt namn. Taflorna
lyckades också förträffligt. Men då de redan voro färdiga,
fann målaren dem en morgon öfverkorsade och nerkluddade,
med ett ord alldeles förstörda. Han trodde, att det var ett
verk af någon fiende, som icke unnade honom hans ära.
Men snart uppdagade man, att biskopens apa smugit sig in
i kyrkan och fått fatt i en pensel, hvarmed hon strukit öfver
konstverken. — Gud har skapat människan efter sin bild,
en felfri, fint utförd, ädel målning, ett det yppersta
konstverk, men djäfvulen har smetat öfver och fördärfvat afbilden
genom synden. Men när ett hjärta hängifver sig åt Kristus,
så blir genom Guds nåd bilden återställd, men om man icke
därefter alltjämt vakar och beder och håller hjärtedörren
tillstängd, så smyger sig djäfvulen lätt åter tillbaka in i
hjärtats helgedom och fördärfvar på nytt den gudomliga
bilden. Hvilken älsklig bild var icke den unge, anspråkslöse,
fromme konung Salomo, och hvilka fula fläckar vanställde
icke hans senare lif!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
