Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjänst. Sammankomst - Guld - Gästfri. Gästvänskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDSTJÄNST. SAMMANKOMST. GÄSTFRI. GÄSTVÄNSKAP. 241
namns ära!» Därpå sprängde han, iklädd endast ett läder
-kyller, fram emot fienden. »Gud är mitt harnesk», yttrade
han, när någon ville att han skulle ikläda sig järnrustning.
Vid elfvatiden föll den fromme konungen dödligt sårad från
sin häst under utropet: »Min Gud, min Gud». Hans här
segrade dock, såsom den med sin älskade konung i tron
sjungit vid sin morgongudstjänst.
En som var herre öfver sina fötter. — En gammal
negeränka sade en söndagsafton: »Tidigt i morgse sade mina
fötter till mig: gå icke till kyrkan, du är för svag, du kunde
blifva liggande på vägen. Då svarade jag: Jag vill lyssna
till Herrens bud och icke till eder. Herren säger: Gå, jag
vill vara din styrka. Och I fötter, som i min ungdom
dagligen burit mig på syndens vägar, skolen icke vidare få eder
vilja fram. Då gick jag till kyrkan, uppbyggde mig med
Guds ord och är nu med Guds hjälp lyckligt tillbaka.»
Guld. (Se Pänningar.)
Gästfri. Gästvänskap.
Bibelställen: 5 Mos. 10: 19. Job 31: 32. Matth. 25: 35, 38. Luk. 14:
13, 17. Born. 12: 13, 20. 1 Tim. 3: 2; 5: 10. Tit. 1: 8. Ebr. 13: 2.
1 Petr. 4: 9.
Bibliska exempel: Abraham (1 Mos. 18: 3—8); Farao (1 Mos. 45: 17);
David (2 Sam. 6: 19); Sakens (Luk. 19: 6); Lydia (Apg. 16:15); Jason
(Apg. 17: 7); Kajus (3 Joh. 5, 6) m. fi.
Ibland araberna.— Burkhardt berättar om de arabiska
bergsborna: När de om aftonen komma till en by, stiga de
af vid huset hos en bekant och säga till ägaren: Jag är din
gäst. Värden gifver den resande en aftonmåltid, bestående
af mjölk, bröd och bagul, och om han är rik, så gifver han
dessutom foder åt hans mulåsna eller häst. Har den resande
icke någon bekant i byn, stiger han af vid något hus, som
behagar honom, binder sitt riddjur och röker sin pipa, tills
herrn i huset, som sätter en ära i att mottaga honom som
gäst, bjuder honom vara välkommen. Om morgonen afreser
han med ett: »Gud vare med eder!»
Druserna. — Om druserna på Libanon berättar en
resande: Hvar och en som kommer framför deras dörr er-
16 — Nilson, De bibi. hufvudbegreppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
