- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
307

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katekes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATEKES.

307

Katekesundervisningen. — En liten flicka med
namnet Susanna insjuknade mycket svårt. På sin sjuk- och
dödsbädd tänkte hon mycket på det goda, hon fått åtnjuta
under sitt korta lif. Och hvad fann hon då vara det bästa
hon fått? Jo, en grundlig katekesundervisning. »O, huru
härlig var icke denna undervisning!» utropade hon. »Huru
glad var jag icke, när jag fick vara med. Huru mycket
har jag icke denna undervisning att tacka för, därigenom
har jag fått lära känna min fader i himmelen, till hvilken
jag nu får flytta!»

Katekesen på slagfältet. — Tyskarnas seger vid Sedan
(1870) var dyrköpt. Tusentals döda och sårade betäckte
slagfältet. Bland de senare fanns äfven en ung officer vid
gardes-artilleriet. En kula hade inträngt i underlifvet.
Såret var dödligt. Emellertid aflade den unge mannen midt
under de svåra smärtorna den gladaste bekännelse om sin
ödmjuka och starka tro på Kristus. Hans broder, som
blifvit underrättad om olyckan, skyndade dit, och i dennes
närvaro anammade han den heliga nattvarden. Det var ett
djupt gripande ögonblick, när den sårade med tydlig röst
uppläste: »Jag tror, att Jesus Kristus, sann Gud, född af
Fadern i evighet, och tillika sann människa, född af jungfru
Maria, är min Herre, hvilken förlossat, förvärfvat och
vunnit mig, förtappade och fördömda människa, ifrån alla
synder, ifrån döden och djäfvulens våld, icke med guld eller
silfver, utan med sitt heliga och dyra blod och med sitt
oskyldiga lidande och död; på det jag skall vara hans egen,
blifva och lefva under honom i hans rike och tjäna honom
i evig rättfärdighet, oskuld och salighet, såsom han är
uppstånden ifrån döden, lefver och regerar i evighet. Det är
visserligen sant!» — »Detta är min barndomsbekännelse», sade
han, »på den vill jag nu dö, på den hoppas jag också blifva
salig.» Dagen därpå tog han sitt sista farväl af sin fader
och dog i sin broders armar. Denne officer var en son till
ministern och fältmarskalken grefve Roon.

Luther och hans lille Hans. — D:r Martin Luther
frågade en dag sin lille son Hans, hvad han lärt sig, och
erhöll genast till svar: »Hela katekesen!» — »Käre Hans»,
svarade Luther, »om du lärt dig hetø katekesen, då är du
lärdare än jag. Fastän jag nu är en gammal doktor i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free