Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skapare. Skapelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKAPARE. SKAPELSE.
587
med begripa, huru han gjort det. — Att fröjda sig öfver världens
skönhet utan att tänka på Skaparen, är att likna ett barn, hvilket gläder sig
åt bilderna i en bok utan att bekymra sig öfver hennes innehåll.
Strötankar : Där man ser någon anordning, måste man äfven nödvändigt tänka
på någon, som anordnat densamma, äfven om vi icke genast se honom.
Ty en planmässig anordning kan icke hafva kommit till stånd af sig själf.
Vi kunna visserligen begripa naturens organisation (anordning) sådan den
nu framstår för oss, men vi kunna icke begripa den till sitt ursprung.
(K. Albrecht.) — Agasiz, en för några år sedan afliden berömd lärd
man, som gjort storartade naturvetenskapliga upptäckter, skrifver: »Många
lärda som i sitt innersta äro öfvertygade om, att Gud måste hafva skapat
världen, våga icke uttala denna sanning. Mig hindrar dock icke en falsk
vishetsläras förmätna anspråk att säga det. Naturen bevisar i alla sina
delar tillvaron af en tänkande Gud. Sammanfattningen af naturens skilda
delar till ett system uppenbarar ett förstånd, en insikt och en vishet, som
går långt öfver människans högsta förmögenheter. De vetenskapliga
stormännens system äro ingenting annat än ett inflytande af Skaparens
tankar till ett för människorna fattbart och begripligt språk. Den
vetenskapsman, som något litet genomforskat naturens hemligheter, måste känna
sin släktskap med världarnas upphofsman. Han bemödar sig att allt
fullständigare utgrunda tankarna hos den gudomliga Anden, med hvilken han
får och bör träda i förbindelse och gemenskap. — Den, som ingenstädes
vill spåra Gud, är blind som djuret, hvilket visserligen ser på himmelen,
men vet ingenting om och tänker icke det minsta på honom, som bor där.
Linnés bekännelse om Gud. — Carl von Linné, den
store svenske naturvetenskapsmannen, som blifvit kallad
»botanisternas konung», bekände frimodigt: »Jag har sett
Gud (i naturen) och blickade upp efter honom med helig
förvåning och vördnad, när han vandrade förbi.»
Johann Keplers ord om skapelsen. — Johann
Kep-ler, den store astronomen, som dog 1630, slutar ett af sina
arbeten med dessa ord: »Jag tackar dig, min Herre och
Skapare, därför att du skänkt mig denna glädje af din
skapelse, denna hänryckning öfver dina händers verk! Jag
har kungjort människorna härligheten hos dina verk så
långt min ändliga ande kunnat fatta din oändlighet. Om
jag sagt något, som är dig ovärdigt, förlåt mig det för din
nåds skull!»
Hedningarnas kunskap. — Efter sin omvändelse
berättade en grönländare följande för sin missionär: Vi voro
okunniga hedningar och visste ingenting om Gud och vår
frälsare, innan du predikade därom för oss. Men vi tänkte
dessförinnan på dessa saker. Jag hade ofta sådana tankar
om dessa: En kajak (fiskarbåt) med sina segel och fiskred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
