Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Näringsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjunga och skrika så det hörs öfver hela qvarteret. Då
tittar alla vackra flickor ut genom vindsfönstren på
morgonqvisten och säga: kors hvad han sjunger bra, den der
lilla vackra sotarn! Och ibland när jag blir hungrig, klifver
jag tvert ner genom en skorsten och kommer ned som en
ande i spisen; då tycka pigorna alltid att det är synd om
mig, och gifva mig sköna matbitar att trösta mig med,
och jag mumsar allt hvad jag hinner, och så skalar jag
upp igen genom skorstenen. Du må tro Pelle, att det är
roligt lif att vara sotare. Och när man en gång blir
mästare, så behöfver man icke något dyrt förlag, det är
bara skrapa, lina, viska och lod; då tar man sig ett tjog
pojkar, som göra arbetet; sjelf tvättar man sig ändtligen
ren, och kläder sig snygg, och leker herre till döddagar,
och kan bli både rådman och stadsmajor.
Det var i synnerhet utsigten att bli mästare med ett
ringa förlag, som frestade mjölnardrängen; han föreslog
derföre Lasse att byta tjenst, Lasse skulle visa honom till
sotarmästarn, och sjelf gå ut på landet till mjölnarn, samt
skildrade för Lasse landtlifvets behag, det gröna gräset,
de muntra foglarna i skogen, det roliga i att vara med på
höslottern, och dylikt, allt med förtigande af svårigheterna;
så att Lasse tycktes få håg för landtlifvet, utom det att
han hade ett hemligt skäl att slippa från sin mästare. Efter
tappert drickande, bjöd slutligen sotarn på en hel butelj
punsch, och man gick ut på torget för att göra upp saken.
Mjölnaren fick skrapa, viska, lina och lod, samt svarta
sotarmössan, mot det han afstod sin hvita hatt, och
återstoden af mjölet. Derpå drucko de köpskål och en skål
för näringsfriheten, utan att märka de begge omedvetna
sinnebilderna af den frihet de trodde sig vinna å ömse
håll; der dansade nemligen en hund, som fick fritt gå på
torget att söka sig föda, men med noskorg; der sväfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
