Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hurudan är hon? frågade han
filo-sofiskt — ser ni, dä’ ä’ det som det
kommer an pä.
— Hon är i sanning mycket ömtålig, i
och mycket oerfaren.
— Dä’ sado fångvaktaren — dä’ ä’ !
emot henne.
— Hon är så litet vand att gå ut
ensam, sade gäldenären — att jag aldeles
ieke kan begripa hur det skall bli henne
möjligt att komma hit, om hon går till fots.
— Kanhända, inföll fångvaktaren, att
hon tar hyrvagn.
— Kanhända. De obeslutsamma
fing-rarne lyftes upp till de darrande läppar*
ne. — Jag hoppas hon gör det. Men
kanske hon ej tänker på det.
— Eller kanhända, sade fångvaktaren,
uttalande sina suppositioner från höjden
af sin nötta trästol, på samma sätt soni
han skulle hafva meddelat dem åt ett
barn, ined hvars svaghet han kände
medlidande, — kanhända tar hon sin bror
eller sin syster med sig.
—- Ilon har ingen bror eller syster.
—. Brorson, brorsdotter, kusin, betjent,
piga, granne. För tusan, någon kan hon
Väl få tag i, sade fångvaktaren, afvisande
på förhand ett nej till lians framkastade
förslag.
— Jag fruktar — jag hoppas att. det
icke är emot reglorna — att hon tar
barnen med sig.
— Barnen? sade fångvaktaren. — Och
fängelsereglorna? Bevare mig! ni har en
hel barnkammare här. Barn? Jo, mån
tro, så’na svärmar det af här. Ilur
mänga har ni?
— Två, sade gäldenären, återigen
upplyftande den obeslutsamma handen till sina
läppar, och gående in i fängelset.
Fångvaktaren följde honom med ögonen.
— Och ni ii’ ett, sade han för sig
sjelf, — hvilket gör tre. Och er hustru
ett, det håller jag en krona på. Hvilket
gör fyra inalles. Och ett som snart
kommer till verlden, det håller jag en krona
till på. Hvilket gör fem inalles. Och
jag slår vad om två skilling till att jag
vet hvilkendera är den hjelplösaste den
ofödde eller ni!
Han hade rätt i alla dessa punkter.
1 Hon kom dagen derpå med en liten tre
! års gammal gosse, och en liten flicka på
två år, och alla hans gissningar blefvo
bekräftade.
—- Fått ett rum nu; har ni inte?
frågade fångvaktaren gäldenären en eller två
veckor derefter.
— Ja, jag har fått ett ganska bra rum.
— Kommer der något litet smått att
möblera det med? sade fångvaktaren.
— Jag väntar några nödvändiga
möbler, som en bärare skulle föra hit i
eftermiddag.
— Missis och småungarne kommer och
håller er sällskap? frågade fångvaktaren.
—-Nå ja, vi tycka det är bättre att
icke vara skiljda åt, till och med för
några veckor.
— Till och med för några veckor
naturligtvis, svarade fångvaktaren. Och han
följde honom åter med ögonen, och
vinkade med hufvudet sju gånger sedan han
hade gått bort.
Denna gäldenärs affärer voro
inkrånglade genom ett ingånget bolag, hvarom
han icke visste mera än att han hade
insatt penningar deruti: genom vissa
juridiska transaktioner angående kontrakter
och öfverlåtelser, arfvoden hit, och
arf-vodén dit, misstankar och vissa
kreditorers olagliga gynnande, och åtskillig
egendoms hemlighetsfulla försvinnande; och
såsom ingen på jordens vida krets kunde
mindre förmå utbreda ett enda item i hela
denna massa af förvirring, än gäldenären
sjelf, så kunde ingen minsta reda erhållas
i hans invecklade affärer. Att i detalj
förhöra honom och försöka sammanjemka
hans svar till någonting sinsemellan
öf-verensstämmande; att stänga in honom
tillsammans med räknekarlar och slipade
jurister, hemmastadda med alla de knep
och konster som äro så vanliga i
bankrutter och konkurser, var endast att ännu
mera intrassla saken, och göra den än
mera obegriplig. De obeslutsamma
flng-rarne flögo allt oftare och oftare upp till
de darrande läpparne vid sådana tillfällen,
och alltid utan något resultat, och de mest
slipade jurister öfvergåfvo honom aldeles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
