- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
375

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NASGN1DNINGS-CEREM0NIEN. 37 5
Då vi komtno fram till en af kojorna, roade det mig mycket
att se en i vederbörlig form verkstäld näsgnidning, eller som den
rättare borde kallas, näspressning. Vid vårt annalkande började
qvinnorna yttra något med en högst bedröflig röst, hvarefter de
satte sig ned på marken och höllo upp ansigtena. Min följesla-
gare lutade sig nu ner öfver dem, den ena efter den andra, lade ro-
ten af sin näsa i rät vinkel mot deras och böljade trycka deremot.
Detta dröjde nästan längre än ett hjertligt handslag hos oss; och
liksom vi ha olika grader af handslag, så liafva de af näspress-
ningar, hvarunder de läto höra små belåtna grymtningar, ungefär
som två svin, när de skubba sig mot hvarandra. Jag lade märke
till att slafvarne tryckte näsan mot hvem helst som de mötte,
utan att fråga efter om det var före eller efter sin husbonde hof-
dingen. Fastän höfdingen bland dessa vildar har oinskränkt makt
öfver sin slafs lif och död, så råder likväl den fullkomligaste från-
varo af allt krus dem emellan. Mr. Burchell har anmärkt samma
sak i Sydafrika, hos de råa bachapinerna. Der hyfsningen nått
en viss höjd, uppkomma snart invecklade formaliteter emellan de
olika samhällsklasserna. Sålunda voro på Tahiti fordom alla tvungna
att i konungens närvaro afkläda sig ända till midjan.
Sedan näspressnings-ceremonien sålunda på öfligt sätt försig-
gått med alla närvarande, satte vi oss i en halfkrets midt fiamföi
en af hyddorna och hvilade der en half timme. Alla kojorna
hafva nästan samma form och omfång, och alla likna hvarandra
deruti, att de äro grufligt smutsiga. De likna ett kostall med ena
ändan öppen, men med en afbalkning ett litet stycke muti, med
ett fyrkantigt hål på, hvilken bildar en liten dyster kammare. 1
denna förvarar folket alla sina egodelar och när väderleken ar
kall, sofva de der. För öfrigt äta de och tillbringa sm tid i den
öppna delen framtill. Sedan mina vägvisare rökt slut pa sma pi-
por, fortsatte vi vår vandring, hvarvid stigen fortgick genom samma
kulliga land, hvilket liksom förut var öfverallt bekladt med orm-
bunkar På höger hand hade vi en slingrande flod, hvars stran-
der voro infattade med träd, och här och der på bergssidorna stod
en skogsdunge. Hela landskapet hade, oaktadt sm grönska, e
nästan väl ödsligt utseende. Anblicken af så mycket ormbunkar
gifver en föreställning om ofruktbarhet, ehuru detta icke ar n’-
tia-t - ty hvar helst ormbunkarne växa tätt och så hoga att de na
till bröstet, blir landet mycket bördigt om det upplojes. hagra
af de här bosatta tro, att hela detta vidsträckta öppna land ur-
sprungligen varit betäckt med skogar och att det blifvit lojdt
genom eld; ty när man gräfver på de kalaste stallena, lar man
ofta hitta stycken af den hartsart, som utsipprar tran kauri-tallen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free