Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183(5.] ATOLLER. 415
ö är låg och bildad af koraller. Af den omständigheten, att de
refbyggande korallerna icke lefva på något stort djup, är det alldeles
säkert, att öfver dessa vidsträckta områden, hvar helst nu en atoll
finnes, måste ursprungligen en grundval funnits, på ett djup af
20—30 famnar från ytan. Det är i högsta grad osannolikt, att
breda, höga, enstaka, branta sedimentärbankar, ordnade i grupper
och rader, af hundratals mils längd, skulle hafva blifvit aflagrade
i de mellersta och djupaste delarne af Stilla och Indiska hafven,
på ett ofantligt afstånd från hvarje fastland och på ställen der
vattnet är fullkomligt klart. Det är lika osannolikt, att de höjande
krafterna skulle öfver ofvan anförda vidsträckta områden hafva
lyftat otaliga stora klippbankar till 20—30 famnar eller 120—180
fot nära hafsytan och icke en enda tum öfver denna nivå; ty
hvarest på hela jordklotet kunna vi finna en enda bergskedja, äf-
ven några få hundra mil i längd, med sina många spetsar stigande
till en viss gifven höjd och icke en enda spets deröfvei ? Om då
icke de grundvalar, från hvilka de atollbyggande korallerna upp-
stodo, voro bildade af aflagrade ämnen och om de ej blifvit lyf-
tade ’till det erforderliga afståndet från ytan, så måste de nöd-
vändigt hafva sjunkit till det, och detta löser med ens hela svårig-
heten. Ty då berg efter berg och ö efter ö långsamt sjönko un-
der hafvet, bildades efter hand nya grundvalar för korallernas
tillväxt. Det är här omöjligt att ingå i alla nödvändiga^ biom-
ständigheter, men jag vågar trotsa * hvem som helst att pa annat
vis kunna förklara, huru det är möjligt, att talrika oar skulle
kunna fördelas öfver vidsträckta områden alla öame a&a
alla bygda af koraller, som oundgängligen behöfva en grundval
på ett begränsadt afstånd under ytan.
Innan jag förklarar huru atollerna fått sin egendomliga form,
måste vi vända oss till den andra stora klassen barriei-refven
Dessa utsträcka sig antingen i räta linier utanför ett fastlands eller
en stor ös stränder eller också omgifva de mindre oai, men i
båda fallen äro de skilda från landet genom er( bred och tem-
gen djup kanal, motsvarande lagunen inom en atoll. Det ar a
inärkningsvärdt huru liten uppmärksamhet man fastat vid f
gördlande barrierrefven, och likväl äro de r sanning und b
xäivä: art -
Rto» att bilda det, nämligen
korallernas tillväxt och vulkanerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
