Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Samlifvet ordnas - 31. Eld, eld!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skepelse och mjölkade med egen hand sina
lamadjur inne på gårdsplatsen. Fredag vardt mycket
förvånad: han hade aldrig haft en aning om att
mjölk är en sund och närande dryck, enär hans
landsmän ej använde mjölk till födoämne. Men
när han fick smaka den, blef han förtjust i dess
smak, och han var mycket belåten, när Robinson
genom tecken lät honom veta, att det hädanefter
skulle bli hans göra att sköta mjölkningen. Han
fick strax försöka sig på det, och det gick bättre,
än både Robinson och han själf väntat.
Trötta af denna dags ansträngningar och
själs-spänning längtade båda till hvila och sömn. Men
innan Robinson slöt sina ögon, tackade han Gud för
allt godt, men först och främst därför, att han nu
fått en like till hjälp och glädje. »Delad sorg är half
sorg — delad glädje är dubbel glädje», säger med
rätta det gamla ordspråket. Robinson kände och
erkände med tacksamhet dess sanning.
nga yttre händelser störde nattens frid. Robinson
vaknade emellertid flera gånger. Dels förföljde
honom minnena från föregående dag, då han sett
sig nödsakad att döda en människa, ehuru han
visserligen gjort det för att rädda både sitt eget
och en annans lif. Det oroade i alla fall hans
samvete. Dels var han så öfverlycklig öfver att
TRETTIOFÖRSTA KAPITLET.
Eld, eld!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
