Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Fredags hemlängtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ligger ditt fädernesland där? Är det dig
så kärt?
— Fredag mycket glad! Juk hu! Fars land!
— Ville du gärna komma hem till ditt eget
land igen?
— Gärna hem. Mycket glad!
Och Fredag hoppade och dansade, så att
svetten lackade af honom. Men så rätt och naturligt
det var, att indianen skattade sitt fosterland och
sin fader så högt, blef Robinson nedslagen vid
tanken på, att Fredag längtade dit och kanske
en dag skulle lämna honom lika ensam, som han
förut varit. Han beslöt därför att pröfva Fredag
— Längtar dn efter att åter komma hem och
äta människokött? sporde han.
— Nej, nej! Fredag skola lära sitt folk att
icke äta människor utan äta lamakött och dricka
mjölk och icke vara grymma.
— Men om de nu åte upp dig?
— Nej, nej — vänner icke äta vänner, bara
dödade fiender. Icke äta upp Fredag.
— Utan båt kan du inte komma hem till de
dina.
— Fredag göra kanot — Fredag gjort en, två,
tre kanoter förr i fars land.
— Då är det bäst, att du gör dig en båt och
seglar hem till ditt folk, sade Robinson allvarligt.
Det är klart, att du längtar dit, och jag vill inte
förbjuda dig att fara.
Fredag skakade upprepade gånger på hufvudet.
— Nej, kazika följa med, Fredag ro, ro stora
hafvet hem till fars land, fars folk. Fredag ro
kazika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
