Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 64. Fredag ser ett hemskt odjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som Fredag påstått, kände han, hur en rysning
ilade genom hans ryggmärg. Han höll nästan på
att krypa ut igen, men i detsamma flammade
gräsknippan upp, och han såg, hur barnslig hans
rädsla var.
Det rysliga vilddjuret var nämligen — en
gammal lama, halfdöd af hunger och sjukdom. Hon
hade troligen krupit in i hålan för att få dö i fred
och lugn. Ingenting annat syntes till. När lågan
slocknat, kröp Robinson baklänges ut. Just i samma
ögonblick stod Fredag i begrepp att krypa in, ty
i trots af sin harhjärtenhet kunde han ej lämna
kazika i sticket därinne hos vidundret.
Men han blef inte litet skamflat, när Robinson
kom ut och berättade, hvad det var för ett odjur
inne i hålan, och gjorde narr af honom, för det
han varit så rädd.
— Du såg ju glödande ögon, Fredag? Stora
som mynningen på vår största kruka, hvad? Och
ett så stort gap, du Fredag? Jag kan aldrig begripa,
hvar den gamla lamastackaren hade fått det ifrån.
Såg du verkligen det gapet, Fredag?
— Det såg så ut för mig, mumlade den stackars
indianen. Jag var så rädd, så rädd för din skull,
kazika. Jag darrade i hela kroppen.
— Och därför blef odjuret så stort i dina ögon?
Den där rädslan skall du vänja dig af med,
Fredag; den spelar dig annars allt för många spratt.
Minns du, hur geten höll på att skrämma lifvet
af dig! Kom ihåg en sak! När någonting ser
misstänkt eller hemlighetsfullt ut, så se nogare efter
hvad det är och spring inte ögonblickligen! Du
skall få se, att det nästan alltid är mindre farligt,
än du tyckte i första förskräckelsen. Inbillning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
