- Project Runeberg -  Decameron / Förra delen /
341

(1861) [MARC] Author: Giovanni Boccaccio Translator: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mörkret." "Jo, det gjorde hon nog." återtog munken;
"men de brändes vid själamessorna." "Ja," sade Ferondo,
"du har kanske rätt i det: och, om jag kommer dit igen,
skall jag för visso låta henne göra, hvad hon vill. Men
säg mig: hvem är du, som så här håller hus med mig?"
"Jag är också död," svarade munken. "Jag var från
Sardinien; och, emedan jag i verlden mycket berömde
min herre för det, att han var svartsjuk, har jag af Gud
blifvit dömd till det straffet, att gifva dig mat och dryck
och stryk så länge, tills Gud besluter annorlunda om dig
och mig." Derpå sade Ferondo: "Är här ingen mer än
vi bägge?" "Jo, tusentals," genmälde munken; "men du
kan icke se eller höra dem, lika litet som de dig." Då
sade Ferondo: "Nå men, huru långt äro vi hemifrån
oss?" "Åh då," svarade munken, "vi äro många, många
mil bortom Asie land." "Bevare oss väl! Det var
fasligt mycket," sade Ferondo. "Efter min tanke borde vi
väl då vara utanför verlden, så mycket är det."

Under dessa och dylika samtal hölls Ferondo vid
mat och stryk i tio månader, under hvilka abboten,
särdeles lycklig, rätt ofta besökte den sköna enkan och med
henne förnötte de gladaste dagar i verlden. Men, såsom
missöden pläga inträffa då och då, så hände sig ock nu,
att frun blef hafvande och yppade det för abboten, då
hon ännu i tid blef det varse. Båda beslöto derföre, att
Ferondo ofördröjligen skulle återkallas till lifvet ur
skärselden och återvända till henne, som då skulle föregifva
sig hafvande af honom. Abboten lät således natten derpå
kalla Ferondo i fängelset med förställd röst och säga
honom: "Ferondo, var vid godt mod! Gud behagar
låta dig återvända till verlden; der skall du af din hustru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:37:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/decameron/1/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free