Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 2. Upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visst inflytande på den senare. De tidsomständigheter, under
hvilka dessa författningar tillkommo, erbjuda också stora
likheter. Vid båda tillfällena beherskades sinnena af ett starkt
misstroende mot regeringsmakten, af hvilkens missbruk man
hade den bittraste erfarenhet, under det att man ej fått någon
erfarenhet af att äfven en enväldig riksdag kan missbruka sin
myndighet. 1789 hade man visserligen i Sverige vunnit en
dylik lärdom, men denna var naturligtvis ej tillräckligt känd
i Frankrike, och därför var det ganska förklarligt, om man
där vid denna tid med begärlighet lyssnade till de teorier,
som Mably lånat från vår frihetstids grundlagsstiftare.
Det återstår oss nu att närmare tillse, hvilken utbredning
upplysningsfilosofien erhållit inom Frankrike.
Såsom redan är nämdt, var det i salongslifvets
drifhusatmosfär, som denna literatur utvecklat sig, och inom de
förnäma salongernas verld var det ock, som den i första hand
fann sin publik. Då den, tack vare sin pikanta och
lättfattliga form, i hög grad egde förmåga att intressera utan att
kräfva något egentligt tankearbete, var den särskildt egnad
att slå an på dessa människor, som i alt sökte nöje utan möda,
och den blef sålunda ett angenämt supplement till den
lekande och spirituella konversation, som för dem utgjorde
tillvarons förnämsta krydda. Dess angrepp på det häfdvunna
religiösa och moraliska åskådningssättet föllo också här i god
jord. Då de förnämas lif ofta stod i skärande motsats till
detta, kunde det ej vara annat än tillfredsställande att se
tidens förnämsta snillen åtaga sig besväret att bevisa, det de
härvid endast visade fördomsfrihet och höjde sig öfver en
oupplyst tidsålders enfaldiga påfund. Hvem skulle ej på så
behagliga vilkor vilja vara filosofernas lärjunge eller själf
räknas såsom filosof? Också dröjde det ej länge, innan så
godt som hela den förnäma societeten, såväl herrar som damer,
så lekmän som prester, fann sig alt för upplyst för att längre
kunna tro på kyrkans vare sig dogmer eller moraliska
föreskrifter. På samma sätt lät sig salongsaristokratien äfven
väl behaga upplysningsfilosofernas angrepp på den bestående
samhällsordningen. Detta kan synas mera underligt, då denna
just utgjorde vilkoret för dess eget yppiga och njutningslystna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
