Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säga, att hennes hjärta delade hans arrest.
Men hon vågade icke. Gustav skulle kunnat
snoka upp det. Den »store» kungen, som
lade sig i den minsta bagatell! Och misshagade
biljetten honom, finge Fredrik Vilhelm lida
även för den.
Prinsessan är icke glad denna afton, icke
ens vid tanken på hemresan. Hon sitter i
fönstersmygen med huvudet lutat i händerna
och låter skymningen bli mörker utan att
befalla in ljus. — — —
Lovisa Ulrika däremot har genast efter
den ovanligt angenäma audiensen hos kung
Fredrik begivit sig till sin boudoir, tagit
pennan i handen och låtit den glida över
papperet. Hon skriver hit och dit till sina vänner.
Varken hjärnan eller handen tröttnar. Det
är en spänstighet i alla hennes rörelser, i
hennes tankar och håg, som låter henne
förgäta den bottenlösa leda, vilken eljest plågar
henne.
Först när de tjocka vaxljusen hunnit
brinna sig ganska korta och1 deras heta
gulddroppar rinna ned på silverstakarna, börjar hon
det brev, som levat inom henne hela tiden,
medan hon skrivit annat — brevet till sonen.
Hur hade hon icke senast i morse gruvat
sig för detta breV. Hon hade tänkt sig, att
det skulle fylla henne med harm, sorg, ångest.
Han förstod henne ju icke, hade hon menat,
och nu... Hon kysser papperet, när hon läg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
