Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behaga nu, ers majestät, följa Tiden åt, så
skall I få se folkets fägnad på denna sälla
dag.»
Kungen infördes nu i ett nytt rum,
föreställande ett torg, på vilket hans byst var
upprest. Denna omgavs av en mängd
jublande och hurrande människor, vilka sedan
i tur och ordning utförde de oundvikliga
ka-driljerna.
Slutligen intågar en lappgubbe med barn
och blomma, och lappen säger sig kunna visa
majestätet den, som skall bli hans ålderdoms
glädje.
»Så gör det, min gode man, belöningen
skall ej utebliva», genmäler kungen upprymd.
Sofia Albertina har efter kadriljens slut
närmat sig sin bror Gustav. Han är både god
och glad i kväll, och som alltid, när han
visar sig sådan, känner hennes beundran och
stolthet inga gränser.
Hon glömmer den bekymrade, livströtta
modern, hon plågas icke längre av bror
Fredriks vurmiga svärmeri för fröken Wrangel,
fastän hon vet honom oskiljaktig från denna
inklination och för tillfället, mycket mot
änkedrottningens vilja, fast besluten att gifta sig
med henne.
Albertinas strålande blick släpper icke
kungen. Hon ler ofrivilligt, när han gör det.
Hennes livliga ansikte återspeglar den
tillfredsställelse hon erfar över att Gustav ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
