- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
42

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och om någon öfvervägande tanke vore möjlig i ett
fullkomligt tomrum, förutom andra dåraktiga tankar. Men för att
jag icke skulle blifva vansinnig af sådana spekulationer, blef
jag af Herren upplyftad till den lifsströmning och det ljus,
hvaruti de inre änglarne lefva. Sedan begreppet om rum och
tid, hvaruti min tanke förut var, blifvit något aflägsnadt, blef
det mig gifvet att förstå, att Guds evighet icke är någon
evighet af tid, och att det vore alldeles fåfängt att tänka
något sådant om Gud, emedan tid icke var innan verlden
blef skapad. Detta blef mig än vidare klart deraf, att det
Guddomliga af evighet - således bortsedt från all tid -
icke innefattar dagar, år och sekler, utan alla tider vore för
Gud ett Nu. Jag gjorde derför den slutsats, att verlden var
skapad af Gud, icke i tiden, utan att tiderna äro införda af
Gud i och med skapelsen. Här vill jag tillägga följande
Minnesvärdighet. I en af de yttre ängderna af den andliga
verlden syntes två bildstoder i en vanskaplig menniskoform
med utspärrade gap och vidgade svalg, af hvilka de, som tänka
fåfängligt och vanvettigt om Gud af evighet tycka sig skola
uppslukas ; men det är fantasier, i hvilka de störta sig, som tänka
orimligt och otillbörligt om huru Gud var före verldens skapelse.

32. V. Att etr upplyst förnuft han af många ting i verlden
inse, att Gud är Oändlig.


Följande sanningar skola här anföras, af hvilka menskligt
förnuft kan se Guds Oändlighet: 1) Att det i hela den
skapade verlden icke gifvas två ting, som äro hvarandra alldeles
lika. Att en sådan fullständig likhet (identitet) icke finnes
uti samtidiga ting, har den menskliga lärdomen sett och
bekräftat af förnuftet, och likväl äro de substantiela och de
materiela tingen i skapelsen hvar för sig betraktade af ett
oändligt antal. Att det icke heller finnes en fullständig
likhet mellan två efter hvarandra följande verkningar i
verlden, kan slutas af jordens omlopp, i det jordaxelns lutning
mot ekliptikan åstadkommer en oupphörlig följd af olika
verkningar. Att det förhåller sig så, visar sig tydligen af
menniskors ansigtsbildning, ty i hela verlden finnes icke ett
ansigte alldeles lika eller samma med ett annat, och kan ej
heller någonsin finnas. Denna oändliga omväxling kan
omöjligen finnas till utan af Gud Skaparens Oändlighet. 2) Att
det icke gifves ett enda sinnelag alldeles likt eller det samma
med en annans, hvarför man också säger: så många hufvuden,
så många sinnen. Likaså, att det icke gifves ett enda sinne
d. v. s. vilja och förstånd -som är alldeles lika eller samma
med en annans; följaktligen är icke den enes tal med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free