- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
388

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blankoverkauf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ifylla (i en blankett), -verkauf, m [e]s -e† bör«,
blankoförsäljning. -Vordruck, m -[e]s -e
blankett, formulär. -Wechsel [-ks-], m -s -
blanko|-Växel, -accept.
Blanklpasch m -es -e[f] i dominospei blank,
-polieren, » -s blankpol ering. -putzen, n -s
blankning, blankskurning, -scheit, n -[e]s
-er planschett. -schleifen, n -s blankslipning.
-Schmied, m -[e]s -e ⚙ yxsmed. -seite, f -n typ.
smutssida. -stich, m -[e]s -e ⚙ gravör
blankstick. -stoßbock [Jto:s], m -[e]s -e†garv.
blankstötningsbock. -stoßen, n -s O garv.
blankstötning. -stoßkugeln, plgarv.
glaskulor till blankstötning. -vers [f], m -es -e
metr. blankvers. b-ziehen [tsi:an], intr [h]
draga blankt.
Blasbalg, se Blas[e]balg.
Bläschen [e:s], ■- Blase, b^artig [’a:], a
biåsaktig, -ausschlag, m -[e]s -e† vet.r.
godartad beskällarsjuka. -flechte, ae
Blasenflechte. b~förmig, a vesikulär.
Bias- i sms., se Blase-.
Blas‖deute, f -n ⚙ På bläster tätta. -e, f -n (dim.
Bläs]chen -lein) 1. blåsa äv. 0, bläddra,
bubbla, luftblåsa, bildl. svulst, bombast. mn bildl.
tr. (besynnerliga) hugskott el. griller; sich
»v» unter die Füße gehen gå så man får
blåsor under fötterna; *\,n werfen el. treiben
blåsa sig. 2. läk. blåsa, blemma, vesikel, bulla,
pustel, cysta. ziehen draga upp blåsor.
3. blåsa, penning-, tobaks|pung, särsk. anat.
[urin]blåsa, gallblåsa, hos askar simblåsa. E-e
mit drei Erbsen macht mehr Geräusch als
e-e volle ordsjr. ung. tomma tunnor bullra
mest. 4. ⚙ på destillationsapparat panna, blåsa.
6. rooi., se Blasenschnecke. 6. F studentspr. Die
ganze m hela tutten el. rasket.
Blas‖[e]balg, m -[e]s -e† blåsbälg, -[e]dille,
-[e]düse, f -n, se -tülle. -[e]geräusch, n -es -e
läk. blåsljud. -egewölbe, n -s - O p& masugn
bröst, -ehorn, se Blashorn. -elampe, f -n
blåslampa, -[e]leder, n -s skinndelar av en
blåsbälg, -eloch, n -[e]s -er† 1. mus. munhål.
2. zool. spruthål (näsborre) p& valdjur. [-[e]-macher, -] {+-[e]-
macher,+} m -s - tillverkare av blåsbälgar,
-emaschine, f -n ⚙ blåsmaskin, -emeister, m
-s - O blåsare.
blas|en, blä[se]st blies bliesest ge-en blas[e] intr
[h] o. tr äv. mus. o. O blåsa, t. ex. <i>die <small>el.</i></small> auf
der Flöte n». Der Wind bläst aus Osten det
blåser ostlig vind; se A en, woher der Wind
bläst bildl. se hur landet ligger; was dich
nicht brennt, das -e nicht ordst. lägg dig
inte i vad du inte har med att göra; e-n ~
F bildl. fukta strupen; ich will ihm was m F
det får han nog se sig om efter, iron. han får
vänta långväntan; das läßt sich nicht gleich
m det går inte i ett huj; Eisen m O smälta
järn; Lärm m blåsa el. slå alarm; e-n Stein
i damspel blåsa en bricka; die Suppe kalt
blåsa på soppan; Trübsal bildl. hänga
näbb; ich blas ihm drauf! F det struntar
jag i; aus einem Munde kalt und warm ~
bildl. ha två tungor i en mun, tala både för
och emot; e-m Staub in die Augen ~ bildl.
slå blå dunster i ögonen på ngn: in Ydie
Büchse ~ müssen F, se blechen (müssen); in
ein Horn el. aus demselben Ton (mit e-m) m
bildh hålla ihop (med ngn): e-m etw. ins Ohr
~ bildl. tuta ngt i öronen på ngn. B/%/, n
blås|ande, ning.
blasenartig [-’a:], a blås|aktig, -formig,
cysta|-lik, -artad.
Blasenllausschlag m -[e]s -e† läk. pemphigns.
-ausspiilung, f -en läk. biåssköljning. -ball,
m -[e]s -e† väderboll. -band, nf se -schnür.
-bandwurm, se -lourm. -bildung, f -en
blåsbildning. -binse, f bot. Scheuchzeria palustris
kallgräs, -entzündung, f -en läk.
blåsinflammation, cystitis. -farbe, f -n måi. tubfärg.
-fam [a], m bot. Cystopteris Stenbräken.
feue-rung, f -en O byggn. eldstad med inmurad
panna, -flechte, f -n läk. herpes. -füßer, pl
zool. Physopoda blåsfotingar, -[galien]gang,
m -[e]s -e† anat. blåsgång. -geschwulst, f -e†
läk. blåstumör, -gras, n bot. Carex vesicaria
blås-starr. -grieß, m -es -e läk. grus i blåsan,
-grlin, n -s O färg. saftgrönt. -grund, m -[e]s
-e† anat. blåsans bas, fundus. -hals, m -es -e†
anat. blåshals. -heim, m -[e]s -e ⚙ hjälm på
de8tilleringspanna. -höhle, f -n anat.
blås-kavitet. -hut, m -[e]s -e†, se -heim. -katarrh,
m -s -e läk. blåskatarr, -kirsche, f bot. Physaiis
Aikakengi jude|körsbär, -kirs, japanska
körsbär. -klee, rn bot. Trifolium fragiferum blås-,
smultron|klöver. -krankheit, f -en 1. veter.
mul- och klövsjuka. 2. läk., se -leiden. -kuchen,
m -s - kök. beignet soufflé. -kupfer, n -s
metall, blåskoppar, -leiden, n -s - läk.
blåssjukdom. -molé, f -n läk. blåsmola,
druv-börd. -moos, n bot. spiaohnum parasollmossa.
nUß, f bot. Stapbylea pinnata pimpernöt.
-pfla-ster, n-s - farm. drag-, spanskflug|plåster.
-pocken, se Windpocken, -puppe, se -kirsche.
-qualle, f zool. Physalia bidevindseglare.
»regen, m -s - slagregn, -ried, n, se -gras.
-robbe, f zool. Cystopbora blås8äl. -rose, f läk.
blädderros. -rost, m bot. blåsrost, peridermium.
-salbe, f -n farm. spanskflugsalva. -sand, m, se
-grieß. -Schinken, m -s - kök. skinka i oxblåsa.
-Schließer, m -s - anat. urinblåsans slutmuskel,
-schmalz, n -es -e kök. flott i oxblåsa. -schnecke,
f zool. Buiia blåssnäcka, -schnitt, m-[e]s -e uk.
stensnitt. -schnür, f -en o. -e† anat.
blåse-sträng. -schote, fi, se -strauch. -seetang, se
-tang. -segge, f, se -gras, -senne, f, se -strauch.
-seuche, f, se -krankheit i. -sonde, fi -n läk.
kateter. -Sprung, m -[e]s -e† obstetr.
hinnblå-sans bristning, -stahl, m -[e]s -e[f] O metan,
blåsstål. -stein, m -[e]s -e läk. blåssten. -stein-,
l sms., se Stein-. -stelle, fi, se Butzenscheibe.
-Steuer, fi -n brännvinstillverkningsskatt.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free