Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad var att göra? Släkten måste för sitt
anseendes skull simulera en begravning och under pomp
och ståt fördes landshövdingens kista i jorden. Men
vid en undersökning många år efteråt befanns den
vara full av sand och sten.
Fan hade alltså tagit Löwenflycht liksom han
troligen något senare gjorde med den gamle
»Pekelin», om vilken också många historier äro i omlopp
sedan den tid han bodde här i trakten.
Naturligtvis spökar titulärlandshövdingen i huset.
Man har flera gånger sett honom sittande i en gungstol
just i det rum jag använder till sovrum, och där jag
just nu skriver detta. Och just nu slog klockan
ljudligt elva. Väl att det inte var tolv! Gungstolen har
man flyttat ut, troligen av omtanke och av fruktan att
mina nerver ännu icke äro starka nog för ett
sammanträffande med husets forne härskare. Källaren
murades igen genast efter begravningen och varje ny ägare
fick förbinda sig att icke blotta den gamla järndörren.
Men en hypoteksförening, som en gång under
tidernas lopp blev ägare av gården, slog bort murbruket
och öppnade brutalt dörren. En hypoteksförening
behöver nämligen icke ha fantasi och lämnar icke
heller spelrum åt någon sådan.
Nu behövs bara en vridning på en elektrisk
makapär och de långa gångarna och källaren ligga i
hänsynslöst ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
