- Project Runeberg -  De värnlösa : Original-berättelse av M S S**** /
155

(1852) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ryslig förklaring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lårt henne sina pligter såsom qvinna, som Tålt växa opp
utan ledning, och icke falt något begrepp om hvad
som tillkommer en maka. Ernst! jag skall icke stiga
opp, förr än du beviljat min bön.

Alva var så idealiskt skön, der hon knäböjde, med
hela silt ansigte förklaradt af de känslor som lifvade
henne, att hon säkert lyckats beveka etl hjerta, mindre
känsligt än grefvens. Han betraktade henne ett
ögonblick stillatigande, men med passionerad beundran, och
derefter lade han handen på sin panna och yttrade
sorgligt:

— Stig upp, engel! din bön innebär hela mitt lif,
dömdt till försakelse; men jag skall dock ... för din
skuld... af kärlek till dig, du beundransvärda
qvinna! försöka att förlåta Gerda... men honom?...

— Den Herman, som älskade Gerda, finnes icke
m>erai. Han afsade sig ja henne, då han inför andra
gjorde mig till sin fäslmö ...

— Alva! — utropade grefven, uppspringande, —
Alva! bor i dilt hjerta en engels mildhet och en
djef-vuls grymhet, då du, mina drömmars ideal, säger mig
att du skall tillhöra den man jag djupast afskyr ... Om
så är, ingen förlåtelse åt henne, ingen försköning för
honom. Heldre döden, än lefva och vara vittne att han
år i besittning af en lycka, hvilken jag icke ens vågat
drömma om.

— Eviga, aldrig hvilande egoism! när skall väl din
röst en gång qväfvas af menniskokärleken ? De ord, du
nu uttalade, borde icke hafva gått öfver dina läppar; ty
de innebära ju den största sjelfviskhet. Jag blir aldrig
Hermans maka; emedan jag hvarken högaktar eller
älskar honom.

— Än ett ord, Alva!... ett äktenskap kan ju ntan
skandal upplösas?... och Gerda derefter blifva lycklig
med Herman ? .. .

— Ett löfte, aflagdt inför Gud, är heligt; det får
icke brytas. Äktenskapet är icke en affär, utan en
moralisk förening för lifvet, den ni med en helig ed
besegla och hvars helgd del är en oafvislig pligt alt
bevara. Den, som lättsinnigt leker dermed, kan aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:57:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/devarnlosa/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free