29 (Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BEN ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krumböjning; 2) plåga, pina. Se bänna, v. n. vara
löpsk.

BENE-RASKE-SÖNDA(G), m. Söndagen efter
trettondagen; så kallad, emedan alla benen efter
julens kötträtter då kokas och tillredas. Ög. S.
rask.

BENING, m. afhuggen torr gren till bränsle. Ul.

BENKALV (pl.-var), m. vad (på benen). Hs.
Fn. kálfi, m.; d. kalle; e. calf; skot. cawf, id.
Jfr hebr. הֶכֶב, m. chäläb, fetme; skr. cala, adj.
slapp, lös, darrande.

BENKLEN, adj. svag i benen; om
druckna. Hs., dl. (Elfd.). Kni-svag, adj. id. Dl.
(Våmh.).

BENLES, benlös, adj. matt i benen. Hs. Fn.
hlessa, adj. trött, matt.

BENLING, m. 1) eg. skinn som suttit på
benen af ett djur. Bäling, belling, id. Deraf
bakframbäling. Vb. Belning, Nk. Bäling. Nb.
Bainling. G. Bängling. Åm. (Säbrå s:n).
Bening. Dl. (Elfd., Våmh.); 2) stöfvelskaft. Vg.,sm.;
3) strumpskaft. Ög.,vg.,sm. (Östbo), bl. )(
föttling. Ög.; 4) nedre delen af långbyxor, vidfogade
med skinn. Ög. Nht. beinling, m. = benling 1)
och 3).

BENMOD, adj. matt, trött i benen. ”Hästen ä
benmod”. Ög. Benmogen. Hs.,ul. Benmoken. Fl.
(Ingo i Nl.). Fn. módr, adj. trött.

BENPLAGG, n. skodon. Bhl. (Elfs.). S. plagg.

BENRANGEL, n. 1) eg. skelett. Riksspr.; 2)
lång och mager menniska. Sdm.

BENVED, m. 1,) Evonymus europæus. Vg.,sk.,
bl. Bajnvid. G. 2) Viburnum opulus. Sm. (L—n).
N. beinve.

BERAVLI(G), adj. 1) stark, duglig, tapper,
ansenlig, hurtig. Nb.,vb.,ul.,ög. Biravli, dugtig,
rask. Dl. (Mora). Beravlejn, stor, ansenlig,
storståtlig. Jtl., hj.; 2) som tycker om sig, vill synas
vara klok, talar skrytsamt. Hs. Berävelig, id.
”Berävelig i munn”, muunvig. Vg. (Flundre h.).
Fn. birafin, adj. præstans. (Enl. Gudm. Andreæ
Lex.); ns. beryflich, nyttig, tjenlig. (Richey, Id.
Hamb. 213).

BERGA SIG, v. r. 1 vara nog; brukas
impersonelt. ”Dä bergar sig”. Fn. björg, f. 1) hjelp,
bistånd; 2) lifsmedel; n. berg, f. id.; jfr
bjära sej.

Bergandes, adv. tämligen, ganska. ”Hä jä
bärgandes kallt”. Fl. (Wärö i Öb.).

BERGANSKAP, m. 1) verktyg eller någonting
att taga i händerna; 2) mat Fl. (Öb.). Fn.
björg, f.

BERGBLOMMA, f. Viola tricolor. Nk.

BERGFOLK, n. bergtroll; troll som lefver
bland bergen. Vl. (Elfd.).

BERGFÄ, n. bergtrollens boskapskreatur,
hvilka vallas blott från solens ned- till dess uppgång.
Då de ännu äro ute i marken höres berghunden.
Vl. (Elfd.).

BERGKÄLAD, adj hårdt tillfrusen. Ul. (Rosl.).

BERG-GRO, n. Poa compressa. Nk.

BERGKNALLE, bergknalte, s. knall.

BERG-KÄLE, m. skarp käle. Ul. (Rosl.), sdm.

BERGMYNTA, f. Clinopodium vulgare. Ul.,nk.

BERGPALLE, m, litet berg, i synnerhet på
en väg. Ul.

BERG-RÖR, n. Arundo epigejos. Nk.

BERGS-KLIMP, m. bergsklint. Dl. (Mora).

BERGS-LOK, m. Melica nutans. Nk. Fn.
laukr, m.

BERG-SYRA, f. Rumex acetosella. Nk., m. fl.
Jfr harefötter.

BERG-SÖTA, f. rotstocken af Polypodium
vulgare. Ul.,nk., m.fl. Stensöta, f. id. Nk.

BERG-TJUR, m. 1) trolltjur, tjur bland
trollboskapen; 2) envis menniska. Sdm.

BERK, birk, björk: Betula alba. Sm.,hl.,
bl. Berk. birk, börk, bärk. Sk. Berk, bärk, birk.
Hl. Bjerk. Nb.,vb. Bjirk. Fl. (Nl.). Bärk.. G.
Fn. björk; fe. beorce; e. birch;, fht. bircha; mht.
birke, birche; nht. birke; d. birk; holl. berk;
skot. birk; lett. bérse; ryss. bereza; lit.
berzas; böhm. brjza; serb. breza.

Berke-nisse, m. björkris, mäster Erik. Sm.

Birke-snarje, n. liten björkdunge. Kl.,sm.
(Uppv.).

Bygge-berke, n. björk, beredd till slöjd. Ög.

Barke-lo, n. björklake, björksaft. Sk.
(Hjernarp i Bjäre h.). Nht. birkensaft, m.

Börkja, f. björklake Åm.,dl. (Elfd.).
Bärtsa, f. Dl. (Åsens by i Elfd.). Björksöta, f. Dl.
(Våmh.). Björkå,. f. Fl. (Ingo).

Börkkä, coll. n. hjaul-börrkä, n. ämnesträ
till vagnhjul. S. G.

Kjelling-bjerk, f. dvärg-björk: Betula
nana. Vb. Fredags-ris, n. id. Vb.
Fredags-berk, f. Sm.

BERSA, s. bäse.

BERTA, s. birra.

BERU, s. bjönn.

BERUTELIGT, adj. n. nätt och väl gjordt. Vg.
(Kind). Jfr ns. beryflick, adj. nyttig, beqväm.

BERÅ(D), n. afsigt, uppsåt, öfverläggning om,
förslag till. ”Vara i berå”, vara villrådig ,
tvehågsen. Nk.—sk. ”Han var i berå att reis bodt.
men hä vadht int å”. Vb. ”Vara på beråd”, id.
Ul. Fsv. berad, n. öfverläggning, öfvervägande;
d. beråd, id.; ns. berow. (Richey, 13).

BERÄTTA, beretta, v. a. 2 1) utdela
nattvarden åt någon. ”Prosten berätte i da”. Hs.,ul.,nk.,
vg.,dls.,sm.,sk.,hl.; 2) annamma nattvarden. ”Ja
ble berättad i da”. ”Han har berättat”. Hs.,nk.,
sm.,hl. Fsv. berätta, utdela nattvarden (S.S. II,
68); d. berette, id.; ns. berichten, id. (Richey, Id.
Hamb. 13); nht. berichten, v. a. & n. id. ”Man
hat auch auf die ersten und alten weise, das man
die umbstehenden mit beider gestalt bericht hat,
bis auf die zeit Cypriani mess gehalten”. Luthers
deutsche Schriften. (Jena 1563, 2:a del., s. 7.)

Berettning, f. utdelandet af nattvarden.
Hl., bl.

Berättning, f, skriftemål och nattvardsgång.
Vg. (Marks).

BERÄVELIG, s beravlig.

BERÖMMA, v. n. 2 rymma; om rum. V g.(Marks h.).

BESA 1 v. n. 1 1) skena, löpa häftigt; om
boskap, som förföljes af bromsar och söker att med
svansen i vädret springa undan dem. Hs.—sk.
Bajsa. Sm. (Östbo); 2) kättjas, uppföra sig
oanständigt. Hs.,ög. (Ydre), sm. Bessa, v. n. vara
brunstig, löpsk: om hund, räf, varg och flera
större vilda djur. ”Hunden bessär (eller bässar)”. Sdm.
Fsv. bisa, löpa omkring; besa (Reuterdahl, Gl.
Ordspr. 666); fht. pisôn, kättjas; mht. bisen, besn;
kättjas (Beneke, mittelh. wb. I, 168), besa; nht.
biesen, besa; d. bisse; ns. bissen (Br. W. B.),
bisen (Schambach); ffris. besen; bay. bisern, bisen
(Schmeller I, 209); swz. bisen, bysen, biesen, id.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dialektl/0059.html

		Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 29 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|