- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
31

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BET ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


BETT, bettel, bettla, s. bita 1.

BETTA 1, v. a. 3 1) binda. Dl.,ög.,vg.; 2) betta
före,
spänna (dragare) för åkdon; Ul.,ög. Beta
opp,
sela på, oka på; om hästar och oxar. ”Beta
opp oxarne!” Kl.,sm.; 3) beta ihop, spänna
tillsammans hästar som tillhöra olika personer;
säges då t. ex. tvenne grannar sätta hvar sin häst
för vagnen, att deraf blifver helbett eller tvåbett;
)( enbett. Ul.,ög.; 4) beta frå, spänna ifrån. Ög.
Fn. beita (beitta, beitt), v. a. sela på, oka på:
”beita vagn”, spänna häst för vagn; ”beita yxn
fyrir arðr”, spänna oxen för plogen. Jfr enbett, ebett.

BETTER, adj. 1) illparlg; 2) hurtig, qvick.
”Better till att arbeta”. Hs. Af sv. bitter.

BETTER-ELL, m. viktriol. Dls., vg., ög., sm.
Fittrell. S. Sk. Bettrell. Bhl. (Foss). (Eg.
bitter-eld

BETTLA, bettlare, s. bida.

BETTLIG, s. bita 1.

BETTRA DÖ! interj. ”Jo, bettra dö!” Jo,
(vid vår Herras) bittra död! Bl.

BETTÄN, adj. om kärl, som bibehålla (inbiten)
smak af något. Mp. S. betna.

BETUSSEN, adj. bedröfvad, bekymrad. Jtl. Jfr
betuttad.

BETYTTA, v. a. 1 göra någon olägenhet, förtret.
”Betytta me!” En lindrig ed. Sm. Jfr betuttad.

Betuttad, adj. förlägen, rådvill. ”Han ble
så betuttad”. Sm.,sk.,hl.,bl. Betyddad, id. Sm.
Bitydd. G. Betytt. Sk.

BETYX, f. ovettig menniska, som ofta snäser;
mest om fruntimmer. Sm. Bet-nakke, m. id. Sm.

BETÄMA, v. imp. anstå, höfvas, passa sig. Sm.
(Nästan föråldr.). Betämi. Vb. Fsv. tæma, v.
n. höfvas; tæmelikhet, f. hofsamhet; gl. sv.
betäma, höfvas (1 Esr. 4: 3); moes. ga-timan,
höfvas; ns. tehmen, id. (Richey, 305); skr.
dam, domitum esse. (Pott, Etym. Forschungen I,
261).

BETÄMI SÄG (ipf. betämjä säg), v. r. förmå
sig till, låta sig öfvertalas. ”Han betämjä säg
dill ä”. Vb.

BETÄNKSAM, adj. fyndig, påhittig. ”Jen
betänksam kall”. Dl. (Mora). Af sv. betänka, v. a.
considerare, cogitare.

BEVEVA, v. a. vefva om, omveckla. Sm.
(Nästan föråldr., enl. L—n).

BEVRA, bivra, v. n. 1 darra. Sk. (Ox., Skytts).
Bävrä. G. Fn. pipra; d. dial. bibbre, bævre;
n. bibra, bivra, pipra, id.; alla äro iterativer af
fn. bifa, v. n. att darra; på samma sätt nht.
bebern, v. n. intremiscere; swz. bebern, id. (Stalder
1, 150), af nht. beben, tremere; fht. pipên; mht.
biben, id. Roten är skr. bhî, vara rädd.

BEVUREN, adj. fri från, qvitt. ”Ja kan inte
ble’en bevuren”. Sk.,hl.,bl. S. vuren.

BEVÅGEN, adj. vågsam, oförvägen, djerf. Sm.
(Värend), kl.

BEXAN, f. pl. def. byxorna. Hs. (Db., Bj.).
Isl. buxur; d. buxer; ns. boxen; nht. buxen; holl.
boksen, pl. Af fn. bukkr m. bock, emedan de
gemenligen voro af bockskinn.

BI, præp. vid. Nht. bei; fht. bi; skr. abhi.

Bi böjum, adv. byvis. G.

Bi dagum, adv. stundom, somliga dagar. G.

Bi fläkkum, adv. fläcktals: G.

Bi städum el. Bistäduma, adv. der och hvar,
stundom. G.

Bi tejdum, adv. somliga tider. G.

Bi äilingum, adv. ilvis, stundvis. G. Jfr bej.

BIA, bija, v. a. & n. 2 1) vänta, dröja. Hs.—
sk. ”Bia lidt”. Sk. ”Bia me, tess ja vinner
komma”. Sm. Baiđa (beđ, biđiđ). Dl. Bii (ipf.
bidde el. biä, sup. bidt). Vb.; 2) berga sig, begå
sig utan hunger. ”Detta ä mat att bija på”,
efter denna mat blir man ej så snart hungrig. ”Du
får bija dej på dä der”. Hs. Fn. bída (beiđ,
beđit),
v. a. vänta, afvakta; n. bide, bia; d. bie;
moes. beidan; fht. bitan; mht. bîten; fe. bîdan;
holl. beiden; d. bie, id.; jfr ir. och gael. feith,
vänta, bida.

Bie, n. väntning. Sm. Fn. biđ, n. pl.
dröjsmål, uppehåll; d. dial bid, förväntan; mht. bît,
n., bite, f. dröjsmål. (Ben. I, 174, 175); fht.
bita, f. id. (Graff, 3, 64).

Biemån, m. väntetid. ”Dä va en lång
biemån”. Kl.

Bitål, n. väntan, uppskof. Bhl.,hl.(Slöinge).
Bitöl. Hl.

BIBBA, f. myckenhet, mängd. ”E fali bibba
mä pengar”. V. Nk.

BIDA (bad, bidi), v. a. bedja. G. Bida (ipf.
bad, sup. bediđ el. bäđiđ). Dl. Bea (ba, bedt).
Vg. Bea, beja, be (ipf. bad, böd, bedde, sup.
bedit, bedt, budet). Sm. (Östbo). Be (ba, bedt),
id. Vb. Fn. bidja (bađ, beđit), v. a. bedja,
begära; moes. bidjan; fe. biddian; fht. bitjan; nht.
bitten; holl. bidden; d. bede.

Bedsla, v. a. 1 tigga. Ul. (Freqv.).

Beisare, beisar, m. tiggare. Fl. (Wärö i
Öb, Ingo i Nl.).

Bejsar-gobbe, m. tiggegubbe. Fl. (Ingo).

Bejsar-käring, f. tiggekäring. Fl. (Ingo).

Beiss (ipf. beiddis), v. d. tigga, ofta begära.
Fl. (öb.,Nl.). Bejsa. Fl.(Nl). Besa, id. Mp.,
Rosl. (Enl. Ihre).

Bes, bais, bäjs (ipf. beddes el. baist, sup.
besä), v. d. tigga, begära allmosor. Vb.

Bettla, 1) v. a. 1 bedja, tigga; dock icke
om tiggare. Hl. Fn. betla, v. a. tigga; d.
bettle; nht. betteln, id.; fht. pëtalôn (Graff, 3,
60); mht. bettelen, (Ben. 1, 172); holl.
bedelen, id.; 2) v. n. 1 vara envis, enträgen. ”Hur
ja bettlade mä’en, låvte han te sist”. Ög,vg.

Bettlare, m. en som ber eller tigger för
sig eller andra, men ej är tiggare. Hl. Nht.
bettler, m. tiggare; fht. <i>pëtalâri; mht.
bëtelære; holl. bedelaar, m. id. I nht. betyder
bettler äfven en enträgen bedjare. (Grimm, wb. 1,
1736).

BIE, f. geting. Hs. Fn. bý, n.; fht. pia, f.;
mht. bie; fe. beo.

BIEMÅN, s. bia.

BIEN, s. ben 4.

BIER, bir, s. bjor 1.

BIETT, adj. förtennad. Tinn-biett, id. Dl.
(Elfd.). Tinn-bitt, id. Dl. (Våmh.).

BIGGA, f. ond qvinna; brukas sällan ensamt.

Argbigga, f. arg qvinna. Ul. (Rosl.), sdm.
Haltbigga, f. id. Fl. (Ingo).

Etterbigga, f. arg qvinna. Vm.,sdm.

Illsk-bigga, f. ondsint flicka. Sdm., nk.
Anm. Bigga är måhända samma ord som
begga, bikka, bykka, f. hynda, så att t. ex.
argbigga i thy fall eg. betyder en arg hynda.

BIGGER, argbigger, argbigge, m. arg, ondsinnt
pojke, som lätt retas till vrede. Ul. (Rosl.), sdm.,
sm.,bl. Etterbigg, m. id. Sdm.

BIGGERA! biggera! Lockelseord på får. Ög.
(kring Linköping).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free