Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BET ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BETT, bettel, bettla, s. bita 1.
BETTA 1, v. a. 3 1) binda. Dl.,ög.,vg.; 2) betta
före, spänna (dragare) för åkdon; Ul.,ög. Beta
opp, sela på, oka på; om hästar och oxar. ”Beta
opp oxarne!” Kl.,sm.; 3) beta ihop, spänna
tillsammans hästar som tillhöra olika personer;
säges då t. ex. tvenne grannar sätta hvar sin häst
för vagnen, att deraf blifver helbett eller tvåbett;
)( enbett. Ul.,ög.; 4) beta frå, spänna ifrån. Ög.
Fn. beita (beitta, beitt), v. a. sela på, oka på:
”beita vagn”, spänna häst för vagn; ”beita yxn
fyrir arðr”, spänna oxen för plogen. Jfr enbett, ebett.
BETTER, adj. 1) illparlg; 2) hurtig, qvick.
”Better till att arbeta”. Hs. Af sv. bitter.
BETTER-ELL, m. viktriol. Dls., vg., ög., sm.
Fittrell. S. Sk. Bettrell. Bhl. (Foss). (Eg.
bitter-eld
BETTLA, bettlare, s. bida.
BETTLIG, s. bita 1.
BETTRA DÖ! interj. ”Jo, bettra dö!” Jo,
(vid vår Herras) bittra död! Bl.
BETTÄN, adj. om kärl, som bibehålla (inbiten)
smak af något. Mp. S. betna.
BETUSSEN, adj. bedröfvad, bekymrad. Jtl. Jfr
betuttad.
BETYTTA, v. a. 1 göra någon olägenhet, förtret.
”Betytta me!” En lindrig ed. Sm. Jfr betuttad.
Betuttad, adj. förlägen, rådvill. ”Han ble
så betuttad”. Sm.,sk.,hl.,bl. Betyddad, id. Sm.
Bitydd. G. Betytt. Sk.
Bi böjum, adv. byvis. G.
Bi dagum, adv. stundom, somliga dagar. G.
Bi fläkkum, adv. fläcktals: G.
Bi städum el. Bistäduma, adv. der och hvar,
stundom. G.
Bi tejdum, adv. somliga tider. G.
Bi äilingum, adv. ilvis, stundvis. G. Jfr bej.
Bie, n. väntning. Sm. Fn. biđ, n. pl.
dröjsmål, uppehåll; d. dial bid, förväntan; mht. bît,
n., bite, f. dröjsmål. (Ben. I, 174, 175); fht.
bita, f. id. (Graff, 3, 64).
Biemån, m. väntetid. ”Dä va en lång
biemån”. Kl.
Bitål, n. väntan, uppskof. Bhl.,hl.(Slöinge).
Bitöl. Hl.
Bedsla, v. a. 1 tigga. Ul. (Freqv.).
Beisare, beisar, m. tiggare. Fl. (Wärö i
Öb, Ingo i Nl.).
Bejsar-gobbe, m. tiggegubbe. Fl. (Ingo).
Bejsar-käring, f. tiggekäring. Fl. (Ingo).
Beiss (ipf. beiddis), v. d. tigga, ofta begära.
Fl. (öb.,Nl.). Bejsa. Fl.(Nl). Besa, id. Mp.,
Rosl. (Enl. Ihre).
Bes, bais, bäjs (ipf. beddes el. baist, sup.
besä), v. d. tigga, begära allmosor. Vb.
Bettla, 1) v. a. 1 bedja, tigga; dock icke
om tiggare. Hl. Fn. betla, v. a. tigga; d.
bettle; nht. betteln, id.; fht. pëtalôn (Graff, 3,
60); mht. bettelen, (Ben. 1, 172); holl.
bedelen, id.; 2) v. n. 1 vara envis, enträgen. ”Hur
ja bettlade mä’en, låvte han te sist”. Ög,vg.
Bettlare, m. en som ber eller tigger för
sig eller andra, men ej är tiggare. Hl. Nht.
bettler, m. tiggare; fht. <i>pëtalâri; mht.
bëtelære; holl. bedelaar, m. id. I nht. betyder
bettler äfven en enträgen bedjare. (Grimm, wb. 1,
1736).
Argbigga, f. arg qvinna. Ul. (Rosl.), sdm.
Haltbigga, f. id. Fl. (Ingo).
Etterbigga, f. arg qvinna. Vm.,sdm.
Illsk-bigga, f. ondsint flicka. Sdm., nk.
Anm. Bigga är måhända samma ord som
begga, bikka, bykka, f. hynda, så att t. ex.
argbigga i thy fall eg. betyder en arg hynda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
