Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- B
- BUS ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklad af jäsningen sväller och utvidgar sig af denna
värme. S. hväjt—havdä (hvaa).
BUSKA 2, v. a. 1 1) hugga ned småskog, rödja
undan buskar (på en äng). ”Buska å, buska
unnan”. Hs.,ul.,ög.; 2) v. n. utsätta buskar och
qvistar vintertiden å de tillfrusna sjöarne för att
utvisa säkra isvägen. Dls.
BUSKA FÖRBI, över, s. busa.
BUSKE, m. håret kring genitalia. Ög. Fn.
buskr, m. 1) buske; 2) styft, tjockt hår.
BUSLIG, s. buse.
BUS-LÄGG, bus, m. 1) lår, skank; 2) vad. G.
BUSS 1, adj. mycket god. Vl.,ul. Bussa, id.
”Du ä bussa!” du är god: ironiskt. Hs. Jfr med.
lat. bussus, opimus; skr. bus, att smycka.
Bussen, adv. bra, väl. ”Dä va bussen”. Ög.,
bl., m. fl.
Bussig, adj. förträfflig. ”Dä ä ett bussigt
väder”. Ul.
Bussigt, adv. bra, väl handladt. Sdm.
BUSS 2, m. qvarnbuss. ”Buss i kvarnen”, ring
i qvarnstensögat. Åm.,ög.
Bussa, v. a. 1 ”bussa kvarnen”, kila
qvarnstensringen. Åm.,ög.,sm.
BUSS, busse, m. hund. Dl. (Våmh., Orsa). Jfr
skr. b’asa m. hund; b’asî, f. hynda; ryss. pes, m.
hund. S. bykka.
BUSSA 1, v. a. 1 reta (hunden på folk).
”Bussa hunden på’n”. Nk.,ög.,sm. Buusa, id. Hj.
Bussj (ipf. o. sup. bussjä), id. Vb. Bussa hop,
v. a. hetsa mot; om kreatur och menniskor. Hs.
(Bj.). Jfr gl. frans, bousser; i. q. pousser, v. a.
reta.
BUSSA 2, s. bässa 1.
BUSSA 3, s. busa.
BUSSA KULL, v. a. 1 stöta någon öfverända.
Hs. S. bässa 1. Jfr frans. pousser.
BUSSA(R), m. pl. vänner, kamrater, stallbröder.
”Dai ä goa bussa”. Sm.,bl. ”Lasses pojkji (potji)
å våran Erker ä så(d)na bussar”. V. Nk. ”Vara
bussa”, vara vän med, kyssa, omfamna. Hs. (Db.,
Bj.). N. bussa(r), id. Jfr fn. bossi, m. yngling;
nht. bursch. S. buss 1.
BUSSAS, s. busa.
BUSSERUND, m. långtröja. Öl.,bl. Busaron.
Fl. (Pargas). Bussarång, m. kort, hvit skjorta
med ärmar, som drages utanpå öfriga kläder. Ög.
Bussaronn, m. blus af lärft eller bomull, som
brukas af arbetsfolk sommartiden. Vb.,mp. D. dial.
busserunde, ”en trøie, der går neden for skrævet”.
(Mlb., DL. 61); ns. buseruntje. (Schütze, 1, 187).
BUSSR, m. skälm, dålig menniska. ”Han ä
meg en bussr. Den der bussern går inte länge
ohängdr”. V. Nk. Jfr dial. buss, busse, hund, el.
fn. bossi, yngling; nht. bursch.
BUSSU, s. bås 1.
BUST, byst, m. borst, svinborst. ”Rajsä byst”,
resa borst, blifva ond; säges om djur och
menniskor. G. Böst (pl. -or), id. Fl. (Nl.). Fn. burst,
bust, f.; fht. burst, purst, n. id.
Bust, bost, m. borste. G. Börste, böste. Sk.
Börst. Vb. Fn. bursti, busti, m.; d. børste.
Bystes, v. d. 1 a) resa borst; om svin, hundar
och kattor; b) om vreda menniskor. Dl.
Bystä si, v. r. 1 vara högfärdig, stursk. G.
Jfr borsta sig.
BUSTÉR, v. n. hålla oväsen, bullra. Jtl.
BUT, m. 1) tjock klabb. ”En trä-but”, en
träklabb”. En but dill stokk, sten”, en väldig stock,
sten. Vb.,åm.; 2) stycke, klimp, klump. Bute, m.
id. ”Når jola ä sur, blir dä såna butär i åkern.
En stor isbute i vattne. Jolbute", m. Vb.,vm.,
sdm.,nk.; 3) öfverhufvud def som är klumpigt och
oformligt. ”En but dill kall” en stor och tjock
karl. Vb. ”Han ä en tjokkbut”. Åm. (Nätra); 4)
torr kådig topp af ett furuträd. Sdm. fn. butr.
m. en tvärt afskuren stumpe (i synnerhet af trä);
e. butt n. butt,, m. afhugget stycke trä, kloss;
med. lat. butta, f. klump: ”butta terræ” i. e.
gleba; bay. butt, bott, kort, tjock karl.
(Schmeller 1, 224, 226).
Buta sönder, v. a. 1 slå sönder i klumpar,
stycken. Nk. Fn. búta, v. a. truncare,
amputare; fe. beátan, tundere; e. to beat.
Butig, adj. klumpig, full af kokor; om åker.
Vm.,sdm. (Ornö).
Butt 1, m. liten stumpe. Dl. Jfr släkjebutt,
m. pekfinger. Ns. butt, m. litet barn. Richey, 30.
Butt 2 adj. tvär, trumpen, ogen, butter. Mp.
Butterbókk, m. tvär menniska. Sm. (L—n).
E. butterbox.
Butti(g), adj. rund, trind, fyllig. ”Hórsen ä
så buttia”. Sk.,hl.,bl. Botted id. Sk. D.
buttet, adj. undersätsig; ns. but, adj. rund, trind,
afstympad. (B. W. B.); butt, grof plump.
(Richey 30); bay. buttet, adj. af kort, tjock
skapnad; nfris. butt el. bott. adj. stympad, afbruten.
(0utzen, 37).
But-tyre, n. kådig topp af furuträd.
Tallbut, m. Kl (Tjust), sm. (S. Vedbo). Törbut,
m. id. Sm. (Uppvidd.).
ButuL, adj. 1) klumpig; 2} trög ohyfsad,
obelefvad, butter. Jtl. Jfr nht. butt, bott, adj.
dum slö; ns. butten, adj. a) klumpig, grof: ”een
butten keerl”; b) dum: ”een butten snak”, ett
dumt prat. (B. W. B. 1, 173); holl. bot, dum,
slö; sp. boto, adj. id.
Halmbut, m. en kärfve af vårsädeshalm. Kl.
Jolbute, m. jordklump. Nk.,vm.
Malmbute, m. malmstycke. Nk.,vm.
Molnbut, m. molnfläck. Sdm.
BUTE, nom. propr. f. Butvid. G. (F.).
BUTT (pl. -ar), m. skrubba, ett slags flundra.
Pleuronectes flesus. G. Stenpott m. id. Sdm.
(Dalarö). Nht. butt, m.; butte, f. id., holl. bot,
id.: ns. butt. (Richey, 30).
BUTTA, f. Piggvar: Pleuronectes maximus. Sk.
(Abekås). Botta, stenbotta, f. ett slags skroflig
flundra. Rosl. Ns. but (pl. buten.), ett slags fisk.
(Schambach, 36).
BUTTIG, butul, s. but.
BY 1 (def. byin), m. en främmande. ”Båne!
jer ’et rädd för byan”. Fl. (Öb.). ”Byijar ä i
grannas”, grannen har främmande. Fl. (Kimito
s:n i Åbo län).
BY 2, s. bjauda.
BYARE, m. 1) byamän, invånare i en by. Vg.,
sm.,bl. Bying,, m. id. Sm.: 2) granne (i en by).
Bying, m. id. Sm. Fn. búi. I Nerike väljer
byalaget för året sin ålderman, som med trumma
kallar bönderne till bystämma (hopakomst), der han
förer ordet.
BY-EMELLA, adv. från gård till gård i byarne.
”Gå by-emella”, tigga. Ög.
BYDI, m. en brockfogel. Bhl. (Elfs.).
BY-DRÄNG, m. bisittare under ordningsmannen
i en by. Öl.
BYGGA, v. a. 2 laga, förbättra det som är
bristfälligt; 1) laga gamla kläder, i synnerhet
strumpor och vantar. Dls.,ög. Bögga, id. Vg.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0097.html
