- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
163

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - FRA ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


FRAMMLE(D)ES, adv. framdeles. Hl. Fsv.
framleþis; fn. framleiđis, id.; (framleiđ, f. resa,
väg).

FRAMMLE(D)EN, adj. 1) till ålders kommen,
försvagad; om menniskor; 2) yrande. Hs. (Bj.).
Fsv. framlidhen, adj. a) förfluten. S.S. 1, 27: ”i
framlidhna timanom”; b) död. GL.; fn.
frammlidinn, id.

FRAMMLÄNGES, adv. 1) framåt, framöfver.
Vm.,nk.; 2) framstupa. Mp. Frammlängjes, id. Vb.

FRAMMLÄNNING, m. en som bor längre fram
i landet (söderut). Så kallas
Ångermanländingarne af Nordmalingsboarne. Vb.

FRAMM-LÄST, adj. för mycket pålassad
framtill. Motsatsen är bakläst; säges både om åkdon
och farkoster. ”Slään jär frammläst”, släden är
tungt lassad framtill. Vb. Jfr frammsätt,
frammtung,


FRAMM-OM, adv. längre fram. ”Gå framm
om, stå inte ve döra!” säges gemenligen när
någon främmande kommer in i en bondstuga. ”Gå
framm om å sätt er!” Sm.

FRAMMOT, adv. i jemförelse med. ”Kva je
karduus tóbakjin (ɔ: tåbatjin) frammot cigaalan?”
hvad är kardustobaken i jemförelse med
cigarrerna? Fl. (Öb.).

FRAMMRE(D)E, s. reda 2.

FRAMMSAGD, adj. utan urskiljning pratande;
som säger rent ut sin mening. Sm. (Uppvidd.).

FRAMMSKÄFFT, n. takskägg, något
framskjutande del af ett brädtak. Dl. (Mora, Elfd.).

FRAMMSNAR, adj. rask, skyndsam. Kl. Jfr
fn. framr, adj. a) proprie is, qui in medium
processit; b) præstans, excellens, quasi primo loco
positus; c) fortis (Egils., 197).

FRAMMSTU , f. gästrum, främmanrum. Fl.
(Pargas). Frammstöuvå, f. id. )( situ-stöuvå, f.
arbetsrum. Fl. (Ingo). Frammstug, f. 1)
förstuga; 2) brygghus. Öl.

FRAMMSTÄNK, frammstänke, s. stinka 2.

FRAMM-SÄTT, adj. framtill för mycket lastad
)( baksätt; mest om båtar. Vb.

FRAMM-TALUG, adj. oförsynt gapig,
obetänksam, dristig, plump i tal; som säger oförsynt eller
rent ut hvad han tänker, ej har tand för tunga.
Hs. Frammtali. Nk.,sm.,åm. (Nätra).
Frammtalun. Dl. (Elfd., Mora). Frammtölu. Nb., vb.
N. framialande.

FRAMTER, framtr, præp. o. adv. framåt. Dl.
(Mora, Elfd.).

FRAMMTIDEN, m. def. kommande våren. Sk.,
hl.,bl. ”Te frammtiden”, till våren. ”I
frammtiden”, i våras, sistlidne vår.

FRAMMTUNG el. frammtong, adj. i främre
delen tung; säges då man lassar en kärra och lasset
i främre delen af vagnen blir för tungt )(
baktung. Vb.,hs. (Ljusdal), vm. N. framtung.

FRAMMÅNAD, præp. framföre. Dl. (Elfd.).

FRANNSTA(D), m. högre tillbyggnad med
bjelkar och loft på en ryggåsstuga. Vg.
(Flundre h.).

FRANSK, adj. 1) eg. fransysk. Riksspr.; 2)
grann, präktig. Sm.

FRASA, v. n. 1 1) surra, dona; låta med ett
darrande ljud. Hs.,vg.; 2) knastra, gnistra; om
eld; 3) fräsa. ”Hä frasa ti norrskena”, det
fräste i norrskenet. Vb. När norrskenet är mycket
lågt, höres ljudet deraf såsom då man flägtar med
ett stycke sidentyg. Jfr frässa, frees.

Fraska, v. n. 1 gifva ett svagt praslande,
men ihållande ljud, låta i gräset. Ög. (Ydre), sm.

FRAT, n. 1) ohyra, löss, loppor, flugor (på
kreatur och menniskor). Sm. (Vestbo, S. Vedbo),
ög. (Ydre); 2) möss. Kl.,sm.,ög. (Gullbergs h.).
Anm. I riksspråket betyder frat i allmänhet det
som blifvit söudergnagadt af råttor och möss. Moes.
fritan (frat, frêtum, fritans), v. a. vorare; fsv.
fræta, v. a. a) eg. äta, fräta; b) förtära. Cod. A.
27, f. 59: ”thætta ær madhken som næst gnagher
ok altidh fræter”; fht. frezzan; nht. fressen; fe.
frëtan; holl. vreten. Att detta verb i
skandinaviska tungan fordomtima haft stark böjning
(frita, frat, frätit), synes dels af ofvananförda frat,
n. samt efterföljande frit, n., dels af det i
gutamålet förekommande fritt, m. liten borr med
skruf i ändan; holl. fret, n.; nht. frett, frettchen,
n. id.

Frata, v. a. 1 gnaga sönder, förstöra. Ög.

Frit, m. slökorns-fluga: Oscinis Frit (Enl.
J. W. Zetterstedt).

FRATT, -in, m. Vesterbottning. Fl. (Qv.).

FRAUD, s. frö.

FRAUD el. fräud, f. fradge, skum. Nb. (Ö.
Cal.). Frođa, f. Dl. (Elfd.). Frad, f. Fl. (Ingo).
Fraa, fra (pl. fraer), f. Nk.,ög.,sm.,kl.,sk.,hl.,bl.
Froa, frogge. Hs. Fragg, -a, f., fragg, -en, m.
Vb. Frog, frogg, m. ”Han spyr gröna frogen”.
Nk. Frågga, f. Vg. Frå, -ä, n. a) fradge,
skum; b) brusande. Frö, -n, m. fradge, skum.
”Tugga frön”; om hästar. Frös, -ä, n. id. Mp.
Frös, -en, m. a) id. Åm.; b) fors. ”Han snöl’n stain
midt i frösn”, han kastade en sten midt i
skummande forsen. Vb. Fn. frauđ, f. skum; frauđr,
m. id.; frođa, f. id. (Hald.); fsv. fradha, f. id.
Horol. æt. sap. f. 115: ”lös fradha wppa watnit”;
fd. frodhi, frothe, id. (Harpestr. 1: 21); d.fråde;
n. frau, f. fro, m. frøde, f. id.; e. froth, id. Jfr
gr. ἀφρὸς, skum, fradge.

Frada, v. n. 1 fradga, skumma, lödra.
”Rys-tvålen ä no så bra ti rakantvål, han
fradar så dugtit”. Fl. (Ingo). Fraa, v. n. id.
Sk. (Onsjö). Froa el. froda, v. n. id. ”Håpen
froa”, båten går så fort, att det fradgar,
skummar framför honom. Vb. Fräuda, v. n. id. Nb.
(Ö. Cal.). Frođa. Ö. Dl.. Fraas, v. d. id. Sk.,
hl.,bl. Fraa sej, v. r. id. Ög.,hl. Frogä seg, id.
”Drikka gör seg allt, för dä frogar seg”. Nk.
Fn. freyđa, frođa; n. frøya; fd. frothes, id.

Fraed (n.-dt), adj. fradgig, som fradgar sig.
”Ölet ä så fraedt”. Sk. (Onsjö, Ox.).

Frahattar, m. pl. fradge, skum, små
bubblor kring munnen; blodig fradge för munnen på
en döende eller död. Sm.,kl.,hl.,bl. Ordet
brukas äfven i singularis: frahatt, m. id. ”Skjuta
frahatt för munn”. Ög. Froghatt, m. id.
”Froghatten sto(d) för munn på’n, når vi svept’n”. Nk.

Frod-mysu, f. ostskum. Dl. (Mora, Elfd.).
S. mesa 2.

Fröpp, m. skum, uppjäsning som ligger på
rinnande vatten. Åm.

Fröppa säg, v, r. 1 skumma sig, blifva skum
(på rinnande vatten). Åm. (Nätra).

FRAUSA, v. n. 1 frusta. G. (F.). Fn. frýsa,
fryssa
el. frussa, v. n. fnysa: fremorem naribus
spirare. (Hald.).

FRAUSÄ, frusa, v. n. häftigt svälla fram,
forssa (mindre starkt). G. Måhända såsom Ihre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 21:21:06 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free