- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
470

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NIS ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


NISTA, niste, nistning, s. neste.

NIST·FETTAN, s. nysta 1.

NIT, n. afund, hat. ”Han har ett sådant nit
te’n”. Sm.

NITISKER, adj. nidsk, snål, girig. Nk. Ns.
nietsk, begärlig (B. W. B. 5, 429). Jfr niskr.

NITTAN, räkneord, nitton. Allm. Nyttan, G.
(F.). Fsv. nitan. VGL. IV. 16; 12 (Jfr Rdq.
2, 560). Fn. nitjón.

NITTJA, s. niota.

NIVA, nive, nivikje, s. niopa.

NIWL, s. njulä.

NJUGGA, v. n. 1 vara öfverdrifvet sparsam,
gnida. Allm. ”Njugga i hop penningar”, snåla
i hop penningar. ”Njugga mä se”, lefva knappt.
Vm. Af sv. njugg, snål. I Vb. uttalas detta adj.
njaugg.

NJUGG-SKóRPA, s. nisk-skórpa.

NJULÄ, v. a. hårdt hoprulla, klämma hop,
kramma tillhopa med handen. Åm. Njuul el.
njööl (ipf.-ä), 1) id. ”Han njulä hop ä sä ä
vadht fördärva. Han njulä dill’n snjö-myl”. Vb.
Niuvla ihop, id. Åm.; 2) v. a. o. n. i
hemlighet borttaga någonting, smusla undan någonting:
obemärkt smyga sig undan med någonting (t. ex.
pengar, sippor o. d., som tagas med och

inklämmas i handen). Vb.,nb. (Piteå). Niwl (ipf. newl,
pl. nulo, p. p. nuli), id. Nb. (N. Cal.).

NJUSK, njussäl, s. niopa.

NJUUL, s. njulä.

NO 1 (ipf.-ä), v. a. 1) urhålka, göra ihålig.
Vb.,jtl.; 2) på båda sidor så hugga ett vindt
trä, att det sedan med kilar kan rätt klyfvas. Åm.

NO 2, m. 1) ho, urhålkadt, stycke trä; deraf
svin·no, m. svinho. Vb.,jtl.,åm.; ko no, m. Åm.
(Själevad); 2) ränna; deraf kvarn-no, qvarnränna
eller den del deraf, som sluttar emot kvarn
kallen eller hjulet. Vb. Fn. nói, m. litet kärl;
n. no, m. kärl af en urhålkad stock; arm. no,
litet kärl.

NO 3, s. naud.

NOA 1, v. a. 1 nåda, nita (spik). Vb.,nk.;
nöa, Vg.; nöda, Ul.; el. ne, id. Vl. Fn.
hnođ, n. hufvudet på en spik; hniođa, hnođa, v.
a. hamra på järn; n. njoda, nede, nee, nåda.
Jfr nåd 2.

NoĐ, n. hufvudet af en spik eller krökning
som göres på en spik eller annat järn, sedan
det är inslaget. Ö. Dl. Nåd, n. id. Vm.; ,
n. id. Hs. (Bj.),sdm.

NOA 2, s. nog.

NOAKS HUNDAR, s. Odens hundar.

NODER, s. noter.

NOEN, n. pr. Oden. Vid slutad höst lemnas
stundom en kärfve säd qvar åt Noens häst. Bl.,
sk. (Göinge), sm. (Värend).

Noa-skeppet, n. def. När skyarne antaga
form af en lång strimma, heter det
noa·skeppet, hvilket då det står rätt fram uppå
himmelen, tros båda regn. Namnet är ursprungligen
förmodligen ej lånadt från Gamla Testamentets
Noah, utan af Noen, Oden. Sm. (Värend).

NOG, adv. 1) eg. (såsom i riksspr.) nog,
tillräckligt. Naug, Dl. (Elfd.); nug, Dl. (Mora);
nókk, Bhl.,hl.; nókk, nöjkk, id. Sk.; nukk, G.;
no, id. ”No å dy”, nog deraf. Vb.; 2) mycket,
ganska. Rosl.; nókk, Kl.,ög. Fn. nóg, nog;
d. nok; fht. nuog, ginoug, gnuog; nht. genug, id.

Noa, v. n. 1 vara nog, tillräckligt. ”Ast
noar he.”, det är icke för mycket. Fl.(Öb.).
Noua, id. Fl.(Pargas). Fht. ga·nuogjan,
gnûogen; mht. genougen; nht. genügen; ffris. nógia.

Nogal, adj. nogräknad. Vb. No·på-ed, id.
no-mä-ed, id. S. Sk. Nogja, adj. noga,
grannlagad. Nogjer, nojsam, adj. snål. Sm. Naug,
naugar, G.; nover, id. Hs.

Noghet, f. snålhet. Noveri, n. id. S. Sk.

Nogja, adv. knappt. Sm. Nogert, novert,
id. Hs. Fsv. noga, nöga.

No·na, adv. egentl, nog, något; tämmeligen,
bra nog. Vb.

Nover-skórpa, f. njugg matmoder. Hs.

Nöja, v. a. 2 förmöja, tillfridsställa.
”Honom känn ingen nöja”. Sm. (Vestbo). Fn. nægja.

NOGA, s. na 1.

NOGGA, v. a. o. n. 1 1) flytta, röra
obetydligt. Hl.; 2) så småningom utföra något. Bhl.
N. nogga, gnida, skrapa.

Noggane, n. grand, obetydlighet.
Tókka’n ett noggane”! N. Hl.

NOGLA, nogli, s. nagel 1.

NOJ, s. ne 1

NóJS, n. sing. oböjl. 1) oljud, buller; 2) spe,
begabberi, gäck, skämt. ”Driva, hålla nojs mä
nåen.” Allm.

Nójsa, v. n. 1 leka stojande, roa sig
bullersamt. Kl.,bl.,sk.,hl. Skrammla, id.
Sk. (Ox.).

NOKA, v. n. 1 titta, koxa, se noga på. Vg.
(Viskc h.). Är troligen samma ord som sv.
snoka.

NóKK el. nókke (pl. nokkar el. nókkar), m.
1) inskärning eller hak i timmer. Vg.,kl.,
hl.,sk. Nókka, f. skåra till hopfogning. Ög.;
2) krok på vingen af en spinnrock; 3) så
mycket garn, som spinnes på en gång, innan
tråden flyttas på annan nókke. Sm. m. fl.; 4)
13 tottar lin. Vb.; 5) hufvud. ”Mannen har sig
litet i nókken”, är rusig. ”Vara på nókken, ha
någof På nókken", vara litet rusig. ”Få lite på
nókken”, blifva rusig. Allm. ”Ha på nókkan”,
vara litet rusig. Vm. Fn. hnokki, m. liten krok;
n. nokkje.

Nittja, f. nock, ståltrådhakarne som sitta på
rockvingen. Hs. (Db.). Nokka, i. id. Ul.

Nókka, v. a. 1 medelst inskärning
sammanbinda träarbeten. ”Nókka ihop,
tesamman”. Götal.

Nókke-tyg (nókke-töj), n. de två armarne
med små ståltrådskrokar på rullen af en
spinnrock, der tråden går. S. Sk.

Nykkja (nyttja), f. den öppning på rulltenen,
som tråden går igenom när man spinner. ”Gå
ur nyttjan”, misslyckas. Hs. (Db.).

Sy-nókkar, m. pl. Bl.

NóKKA 1 (pl.-kor), f. docka, hopvriden liten
bundt. ”E nókka lin”. Sdm,,nk. Nókk, f. en
hopvriden bundt af 13 tåtar lin. Vb.

NóKKA 2 (pl.-kor), f. gammal gumma; en
för sig sjelf boende gumma; liten oansenlig
qvinna. Nukka, f. id. ”En gammal nukka”. Nk.,
sdm. (Ornö), ul. Jfr fsv. nokka-kona, f en
ensam qvinna, som ej betalar skatt och ej vill
antaga tjenst hos andra. VGL.

NóKKA 3 (pl. nókkor), f. Filago montana.
Kl. Fries, bot. utfl. 3, 215,

NóKKA 4, s. nokk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:30:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free