- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
477

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NÄN ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NÄ NÄ MÄN, adv. ingalunda; nej, nej. Götal.
Jfr Rdq. 2, 170.

NÄPEN (n. näpet), adj. 1) skicklig, passande,
tjenlig. ”Näpen att skikka, näpen till att göra
hvad som helst”. Ög.,kl.; 2) nyttig. Ög. Fin.
näpjä, passande, nyttig.

NÄPP, s. napper.

NÄPPIN (kompar. näpper, superl, näppäst),
adj. dålig, oduglig, skral. Ordet brukas icke
gerna i positivus, utan då heter det ”dålin,
odoglin, skral”. Dl. Näppli, adj. klen. Dl. (Särna).
Jfr napper.

NÄPPSE, s. näbb.

NÄRA SEJ. v. r. 1) eg. (såsom i riksspr.)
förskaffa sig näring, uppehälle; 2) berga sig, begå
sig. ”Ja närer mej allt barfota, så länge kölden
ej är värre”. Nära sej för nåen, berga, skydda
sig för. ”Ja kan inte nära mej för honom i mitt
eget hus”. Sk.hl. ”Ja har så ondt i röret, att
ja inte kan nare mej å sidde”. Sk. (Ox.). Fn.
nara, v. a. nära, föda. underhålla.

Näre-ställe, n. näringsställe. Sm.

Närig, adj. mån att skaffa sig uppehälle,
utan att alltid se på medlen; småsnål,
tjufaktig. Allm. N. närig, småsnål.

Närings-gräs, n. dårrepe: Lolium
temulenlentum. Hl. I andra munarter låsme,
swimbel,, svimmel, skjädå m. fl.

NÄR-GÅANNE, adj. förestående, instundande
”Jula är närgåanne”. Sm.

NÄR-HÄNNES, adv. nära till hands,
välbeläget. Ög. När·händigt, adj. n. nära till hands.
Sdm. Fn. nærhendis.

NÄRING (pl.-ar), m. fiskgarn, not.
Sillanäring, m. sillnät. Sk.,hl. D. d. nedgarn; d.
nædgarn (Danske Lov V, 10).

NÄRINGS-GRÄS, s. nära sej.

NÄR-KVINNA, f. barnmorska. Vb.,vg.
När-kvenna, f. Dls.; närkärring, f. id. Bhl. (Foss.).
Fn. nær-kona, náveru-kona; d. nær-kåna, id.

NÄR-LIGGJEN, adj. angränsande. Vb.

NÄR-LYDDA, s. ljuda.

NÄRMA, præp. nära intill. ”Gå inte så närma
hunn, han kan bita deg”. Nk.

NÄR-MAKEN, adj. närbelägen, nära till hands,
beqväm. Sm. När-maklig, adj. beqväm i
anseende till belägenheten. Hl.,sm.,bl.

NÄRMAKENHET, f. beqlämlighet, godt
tillfälle. ”För närmakenbets skull”, för det goda
tillfälle, som erböds. Ög.(Ydre).

NÄRMEN, m. def. dragare på venstra sidan )(
fjermen. Sm.

NÄR·SÖKEN, adj. närgången, som fordrar
strängt ut, hvad han bör hafva; dristig,
oförvägen. Vm.,vg.,sm. N. nærsökjen. Jfr Rdq. 1, 437.

NÄR TAGJEN, adj. mager. Sk.(Ox.).

NÄR-TYEN, när-tyken, s. tyken.

NÄRTÄ, v. n. 1 snudda emot. G. Fn. narta,
gnaga litet.

NÄRVEL, m. vred på en dörr eller grind.
Hvärvel, m. id. G.; närve, m. id. G. (F.).
Jfr fn. niörva, v. a. sammanhäfta.

NÄRVLIG, adj. som är nära till hands. Fl. (Nl.).

NÄRVUG, närvi, adj. flitig, oförtruten. N. G.
Neruar, adj. flitig, om sig. S. G. Jfr närig.

NÄR-VÅNA, s. van 2.

NÄSA-BLIDA, näsqglasa, näsan, näsa ópp,
näsa-snus, näsa-stupa, näsbränna, näsbuse, näsebyr,
näsegjor(d), näsestyver, näseträ, näsgrus, näskasta,
näsperlig, nässja, nässjug, s. nasä.

NÄSSLE KLóKKA, nässle-silke, s. näta 1.

NÄSSÄL el. nästäl (ipf. nässlä el. nästlä), v.
a. o. n. 1) snärja, trassla ihop; 2) innästla sig,
ställa sig in hos någon genom smicker eller
list. ”Han nässla in säg”. Vb.

NÄST, nästa, näste, näste-gille, näst-gäl, s. neste.

NÄST, præp. hos. ”Han vistas näst mäg”,
han bor hos mig. Vb. Nästa, 1) hos, till; 2)
nära, bredvid. Vm.,nk. Näster, hos. Kl. Fsv.
næsta, hos. VML.UL.

Näst·duk, m. hufvudkläde närmast
hufvudet. Kl.

Näst-häkkle, n. mellansort af blånor. Ög.
Näst-häkklingar, m. pl. Hs.; näst-häkklor, f. pl.
id.; deraf näst häkkle·garn, n.;
näst-häkkle·väv, m. Sm.

Nästingen, adv. nästan. Vg.

Näst-öl, n. svagdricka. Vg. (Marks h.);
föråldr.

NÄSTA, v. a. 1 1) eg. (såsom i riksspr.) löst
fästa ihop med nål och tråd; 2) sticka litet. ”Ja
näst en i hånna”. Sm.: 3) sakta slå el. vidröra.
”Han näste te mej på armen”; 4) smyga. ”Ja
näste mej te’na”. Ög.(Ydre); 5) nästa sig fram,
draga sig fram i små vilkor. Sm. Fn. nista och
nesta, v. a. a) häfta fast med en nist (spänne,
häkta); b) fastnagla; c) klämma, pressa; n.
nesta, nästa; d. neste.

Näst, n. löst nålstygn. G.,sk. D. neste; n.
nest, m.

Nästane, n. 1) ett vidrörande; 1) löst
nålstygn. Ög.

Nästing, f. vidjeband. Hj. N. nesting

.
NÄST-DUK, näst-häkkle, näst-häkklingar,
näst-häkklor, näst-häkkle-garn, nästhäkkle-väv,
nästingen, näst-öl, s. näst.

NÄSTE, <i>näste-gille, näst-gjera, s. neste.

NÄS-TRYNE, nästyka, nästyke, nästykig,
näsuglasa, näsvär, s. näsa.

NÄT, n. (såsom i riksspr.) nät. Fsv. næt;
fn. net; fht. nezi; mht. netze; nht. netz; fsax.
neti; fe. nete; e., höll., d. net; moes. nati;
öfverallt n. Deraf i munarterna:

Näta-gåL, m. eg. nätgård; flera nät
sammanbundna, som läggas på djupet i sjön. Ög.
(Ydre). Näti-haga, m. id. Fl. (K.,P.,NK.).

Näte-häst, m. ställning som begagnas vid
bindning af nät. Runö.

Näte-kurra, f. flöte på fisknät. Fl. (Nl.).
S. kórra 1.

Nät·flikka, f. en mindre nätvakare el.
vette. Sdm. (kring Nyköping).

Nätja 1, v. a. 1 fiska med nät, utlägga
nät. Sdm. Nättja, id. Ög.,sm. Fn. netja.

Nätja 2, f. näthinna omkring inelfvorna.
Jtl. Fn., n. netja, f. id.

Nät-pinnka, f. liten träbit med hål i
ändan att fästa nätet vid, då det utlägges på
sjön. Sdm. Jfr pinne 1.

Nättjning, f. fiskning med nät. Ög.

NÄTA 1 (pl. nätor el. näter); f. nässla: Urtica.
Hs.,nk.,sm.,dls. Natä (pl. natur), f. N. G.;
natul, m. id. G.; Fsv. nætur, pl. nässlor. Spec.
Virg. s. 272; fn. nötr, n.

Blinde-nälla, f. Stachys sylvatica, L. Sk.

Bränne-natä (pl.·natur), f. brännässla;
Urtica urens. N. G. Bränn-natul, m. G. (F.);
bränn-nättlä, f. G.; bränn·nätla, f. id. Sm.
(Vestbo). Isl. brenni-netla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:57:16 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free