Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SLIM ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(pl. slimmrer), f. trasa, slarfva, torktrasa. "Han vart skotä
i slimmrer". Vb. Lapp. slimpo, trasa. Jfr slimsor.
Slimmär (ipf. slimrä) v. a. rifva sönder,
"Slimmär ópp kläa", rifva, nöta upp
kläderna. Vb.
Slimne, adj. trasig, söndrig. Vb.
Slimse-klädd, adj. brokigt klädd; som
bortlagt bruket af den vanliga sockendrägten och
kläder sig på köpstavis; om fruntimmer. Dl.
(Våmh.,Orsa). Ov-klädd, adj. id. Orsa. Jfr
krus-klädd.
Fyr-slynt, adj. fyrkantig, fyrsidig. Kl.
(Stranda,Tjust),sm.(Kinnevald). I andra
munarter fyrslind, fyrslint. Fsv. fiugur-slinder,
fyra-slinder, fyra-slindadher, id. S.S, 1, 159.
Birg. Upp. 1, 401. S.F.S. 6, 168; 7, 145.
Slindiger, adj. hörnig. Ul. Fd. slyndæth,
kantig (Mlb., Bib. Ov.).
Tri-slindiger (trislind, treslind, treslint)
adj. tresidig, trekantig; t. ex. om en halsduk,
en snip. "Halsduken ä treslindiger". Ul.,Sthm.
Hö-slinder, n. höskulle. Kl. Hö-slinne,
hö-slynne, hö-slynge, n. Bl.,sm.
Spannemåls-slinder, n. spannemålsbod. Kl.
Vagns-slinder, n. vagnslider. Kl.
Bórr-släng, m. vinden hvarmed ett borr
kringvrides. Sm.
Slang el. slång, n. krökning på en väg der
vintertiden släden gerna slänger till och vill
stjelpa. Vb.
Slaunger-tåll, m. tall, som väser på
berg; saknar grenar till toppen. Namnet
troligen deraf att sådana tallar äro krokiga. Dl.
(Elfd.).
Slinga 2, f. 1) slunga. G. Slynga, Sk.;
slonga. Vb.; slingra. Dl. (Elfd.); 2) oredigt rep;
3) ett af fisk fullt fisknät. G. Fsv. slunga,
slyunga, sliwnga), slunga. S.F.S. 8, 134, 154;
fht. slinga; mht. slinge, slenge; it. slinga; sp.
eslingua, id. Öfverallt femininum.
Slinger-bullt (pl. -ar), m.
krångelmakare. Vb.
Sling-päil, m. ett slags pil, som kastas
medelst ett slags piska: barnlek. S. G.
Slingred, adj. slak, mindre styf. Sk.
Slingre-kälke (pl. -kar), m. slängkälke. Bl.
Slingu-näl, f. tränål vid nätbindning. N. G.
Slingär (ipf. slingrä), v. n. 1) smyga in,
smyga igenom; b) sälla sig in hos; c) gå
raglande, vacklande. Vb.
Slunga (slynga el. slonga), f. bugt, böjning,
krok; om krokar, som ej äro fullkomligt raka,
säges att de ha en slunga på sig. Vg.(Elfsb.).
SLung-äpple, n. den äppleformiga frukten
på potatiskålen. Slungas af gossar på så sätt
att den spetsade ändan af ett spö eller en
käpp stickes i slung-äpplet, hvarpå det medelst
spöt slungas ut i luften. Vg.
Slynga 1, f. 1) hänggunga. Sk.(Ox.); 2)
vridgunga på en stolpe. Sk.(Lugg.).
Slynga 2, f. liten oskicklig flicka, slyna.
Vg.,sm. Slyngja, flikk-slyngja, f. Ul.; slänga,
flikk-slänga, f. id. Götal.; pige-slängja, s.
piga; stint-slyngja, s. stinta; slinja, f. en flicka
mellan 10 och 15 år. Hs.(Db.).
Slyngad, adj. slingrad. Bhl.
Slångra, v. n. 1 1) gå och slänga på
kroppen; 2) slingra. Götal.; 3) gå i dåligt
sällskap; onödigt förstöra. G. Fn. slangra,
slänga, kasta.
Slångrig, adj. 1) lång och smal, utan
styrka; 2) obeständig. Svea-, Götal.
Slänga l, f. kälke, som på halis genom en
stång svänges omkring en stolpe. Sm. Jfr svirra.
Slänga 2, v. n. 2 svepa, blåsa omkring; om
Yinden. "Vinden slänger rysligt". Kl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
