- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
650

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SNÄRP ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n. id. Vb. Snörp, m. id. "Snörp på klänninga".
Ög.; 2) agnborst på korn. Åm.(Stigsjö).
Snärsp, id. Hs.(Db.). N. snerpa.

Snärpe-gräs, n. snärjegräs: Galium
Aparine. Bhl. Jfr snara 2.

Snärst, adv. skarpt, hårdt, mycket. Hs.(Db.).

Snörp 1, adj. sparsam, indragen. Vg.

Snörp 2, n. handlingen då man snärper (syr
hastigt och illa). Ög. m. fl.

Snörpug, adj. rynkig. Hs.

Vinter-snärpa, f. hastigt påkommande skarp
köld. Götal. Fn. snerpa, f. skarphet.

Änga-snärpa, f. ängknarr: Gallinula Crex,
Lath. S.Sverige.

SNÄRT 1, adj. smärt, nätt. "Ett snärt liv",
en smärt kropp. Ul. (enl. Ihre, gl. 2, 678).
Ordet är nu troligen föråldradt. Fn. snirtinn,
renlig, nätt; d. d. snyrt, nätt, vacker; n. snyrten.

Snärta, f. 1) smärt och smal ung flicka;
ofta skämtsamt eller föraktligt. Flikk-snärta,
f. Allm.; stint-snärta, f. id. Hs.; 2) liten
smärt och smal gädda. Sm.

SNÄRT 2, s. snärta.

SNÄRTA ei. snärt (ipf. snart, sup. snärtä), v.
a. slå hastigt till, snärta till. Vb. Snärta, v.
a. 1 lindrigt slå. "Snärta råg", till hälften
tröska råg. Sm. Snärta på el. snarta på, v. a. 1
slå på. "Snärta på brannera", slå på eller
omröra bränderna (vid eldning). Dls. Snäädht (ipf.-ä),
v. a. o. n. 1) snärta, gifva ett lindrigt slag; 2)
gå eller springa som hastigast eller en kort väg.
"Hon snädhtä dill granngåln ätt nalta driikk".
Vb. Snärt (ipf.-ä), v. n. ila, skynda bort. "Snärt
sta". Vb.,mp. Snärta (ipf. snart, sup. snurti),
v. n. id. V.Dl. Snärta hän, snärta åsta, v. n.
1 skynda bort någorstädes på en stund (eller med
kort uppehåll). Snärta ómkring, v. n. 1 raskt
löpa omkring; snärta förbi, v. n. 1 hastigt eller
hemligt gå förbi. Götal. Fn. snerta (snart,
snortit), v. a. a) vidröra; b) angå; snerta, v. n. (sv.
böjn.), uträtta något med hastighet, raskhet; d.
snærte, snärta: n. snerta, hugga, slå efter någon.

Snärt (pl.-ar) m. 1) (såsom i räksspr.)
yttersta ändan af en piska; 2) piska. Götal. Snädht,
m. Vb.; 3) fjärt. Sm.

Snärtig, adj. skyndsam. Bhl. N.
snærten, snerten.

Snärtingen, m. def. hin onde, "Ta me
snärtingen!" Sm.

SNÄTTA 1 (pr. snätt,pl. snättum,ipf. snatt
[el. vanligen snott], pl. snuttum,sup. snuttiđ),
v. n, 1) ila snabbt bort, förbi, snudda förbi.
V.Dl. fven i Ö.Dl.(Elfd.,Mora,Våmh.). "Snätt
åv", snabbt ila bort. "’An snott åv; ’an a
snuttið åv". Snätta (ipf. snatt,sup. snätt), v. n.
smyga med hast, stjäla sig till, oförmärkt göra
något vid passande tillfälle. "Snätta sej te, bórt,
fram, in, ut". Vg,sm.,kl.,ög. (hvarest ipf. konj.
heter snätte); 2) hastigt lägga sig; om is. I
denna bemärkelse svag böjning. "Isen snätte
över ån". Åm.

Snutt, n. liten, kort stund, ögonblick; litet
grand. Vg.(Kåkinds h.). Snutt, m. id.
Vg.(Kinds h.). Snättanne, n. id. "Ja kom in ett
snättanne". Vg.(Skarab.; äfven i Elfsb., t.
ex. Kinds h.).

Snutta, v. n. 1 1) springa hit och dit (med
korta uppehåll). "Han springer å snuttar.
Hva snuttar du ätter?" Vg.(Kåkinds h.), bl.;
2) snafva. Götal.

Snutten, adj. snäf; liten, kort. Ordet
hvaraf maskulinum och femininum sällan
förekomma, brukas gemenligen om kläder, men äfven
om saker, som äro af litet om fång eller värde.
Vg.(Kåkinds h.).

Snått, adv. fort, hastigt. "Dä gikk snått",
Kl. Snåttast, adv. superi, hastigast. "Sóm
snåttast". Ög.(Skärg.).

Snättare, m. snäppare, åderjärn. Sm
Åderflisa, f. id. Bl.

Snättelin el. snättlin, adj. hastig snabb
Dl.(Elfd.,Våmh.).

SNÄTTA 2, s. snida.

SNÄUS-KAMMAR-TAK, s. snus 1.

SNÄV 1, adj. 1) (såsom i riksspr.) trång.
Snev el, snjev (n. snjeft), id. Vb.; 2) knapp,
klen, ringa. "Snäva vilkór". Götal.; 3)
snarsticken, lättretlig. Ög. Fn. snæfr, a) snäf,
trång; b) rask, hurtig; d. snever, snäf; n. snæv.

Snäv 2, m. 1) liten del eller lemning. "Han
har en snäv av den lasten"; 2) anstrykning af,
likhet med; lindrigt anfall (af en sjukdom).
"Pojken har fått en snäv å kikhosta". Vl.nk.

Snävert, adv. knappt; snålt. Sm.,bl.

Snävja, f. arg flicka. Ul.(Simtuna h.).

Snäv-rum, n. eg. snäft rum; tillfälle. Hs.
(enl; L——m).

SNÖ, snöda, snödt, s. snaudr.

SNÖ·DASKA, -fänna, -kóva, -kåpa, -snörja,
-svepor, -tippa, -vägg, s. snio.

SNÖFFEL, s. snavla.

SNÖFS? snäsa, skam. "Den pågen skulle ha
snöfs". S.Sk. "Vet snöfs!" vet skäms! vet hut!
Sm.(Vestbo).

SNÖFSA 1, v. a. 1 hyfsa, kläda sig. Sm.,bl.

SNÖFSA 2, s. snifsa.

SNÖGG, -hårig, snöggt, snöggäs, snoggäst,
s, snägga.

SNÖK, s. snok 1.

SNÖL, adj. I talesättet: "dä der ä ja likä
snöl om", det der misshagar mig; jag är ej
angelägen derom. Sdm. Jfr snöla.

SNÖLA, snölen, snöllen, s. snilla.

SNÖ-PLAGGAD, s. snaudr.

SNÖPPLA, s. snubba 2.

SNÖPT OST, s. ost.

SNÖR, snöra, snör-bede, -dalk, -dolk, snöre,
snöred, snör-nos, -näsa, -trasa, s. snor.

SNÖRA, snöru, s. snara.

SNÖRIG, s. snaudr.

SNÖRP, snörpug, s. snärpa.

SNÖRP, s. rein.

SNÖSK, snöske, s. snjosk.

SNÖTTER-BÄR, s. snutter-bär.

SO, so-döda, -lunk, s. su 1.

SO, , soss, såss, jemf, och relativ part.: som,
såsom. Dl. Förkorta, af som, såsom.

SOBBA, s. subba.

SÖÐ, s. siođa.

SOFS (ei. soffs), n. 1) slurf; 2) slurfvig, osuygg
menniska. Vb.

Sófsa, v. n. 1 1) slarfva, vara slurfvig; 2)
dra fötterna efter sig. Hs.(Db.).

Sófsig (sófsig), adj. orenlig, slaskig; om
handtering, väglag. Götal. Sóffsu id. Norrl.

SOGGLA, s. svaggla.

SOGN, sokkne-reda, sokken-jämna, sokken-tong,
s. söka.

SóJN, s. sein.

SóKA, sokel, sokuger, s. såka 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free