Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - VASS ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VASS
Vass-bol, n. brunn, damm, ställe der man
kan hemta vatten och vattna kreatur. Hs.
(Norrala) vg. Isl. vatsból; d. d. vandbøel.
Vass-drekk, m. vattendryck. Sm. Fn.
vatn-drykkr; d. vanddrik.
Vass-fall, n. vattenfall. Sm.
Vass-fLoge, m. vattenpuss. Vg.
Vass-flöde, n. vattuflöde. Hs. N. vassfløde.
Vass-gröt, m. vattengröt. Hj., vg., sm. m. fl.
Vattgröt, m. id. Sveal.
Vast-gål m. gärdesgård ute i vattnet att
hindra kreaturen från att simma in. Vg.
Vattgård, m. Vm.
Vass-hvervel, m. vattenhvirfvel. Sm.
Vass-katt el. vatt-katt, m musfälla, så
inrättad att mössen falla i ett vattenkärl. Jtl.
Vass-kjämbad, adj. (eg. vattenkammad)
slätkammad (i håret). Öl.
Vas-skodd, adj. som har vatten i skorna.
"Pågen ä v.". S. Sk.
Vass-kvarn, f. vattenqvarn. Vg.
Vassla, v. a. 1 tvätta upp (käril). Hl.
Vassmier, adj. vattenaktig. Vg.
Vassnisk, adj. vattenaktig, vattenblandad,
osmaklig. Vg. Vattnisk, id. Ög. (Gullbergs h.).
Vas-sot, f. vattusot. Vg. Vassuta f. def. Jtl.;
vöttu-sot, vöttu-sjuka, Vb.; vass-sjuka f.id. Sm.
Fsv. vatusot fn. vazsótt; n. vassott.
Vass-rugge, s. rugge.
Vass-spove, m. vattenspof. Vg.
Vass-så, m. vattenså. Sm. Vöttu-så, f. Vb.
Vass-tisp (def. -a), f. magsyra (pyrosis);
uppstigande vatten från magen. Öl.
Vatten-tispa, f. Kl.; vatten-klo, f. id. Sm.;
vattä-sputning, f. id. Nk.
Vass-verk, n. 1) vattenverk, Sm.; 2)
vattentröskverk. Hs. (Ljusdal).
Vass-välling, m. vattenvälling, Vg., sm.
Vöttu-välling. Vb.
Vass-ämbre, n. vattenspaun. Öl.
Vöttu-ämmär, n. Vb. Fsv. vatz æmbar.
Vater-pass, n. vattenpass. Sk., hl.
Vöttu-pass, n. Vb.
Vatot el. vatoger, adj. vattensjuk; blandad
med vatten. Fl. (Öb.,Nl.).
Vatra, v. a. o. n. 1 ställa eller lägga efter
vattenpass. Sk., bl.
Vatring, f. "I vatring", efter vattenpass.
Sk.,bl.
Vatt-blek, n. säges solen skina, då vid
hennes nedgång det regnat, men luften ännu är
dunstig, som gör att strålarna blifva ljusgula.
Sdm. Jfr bleka.
Vattena-väre, m. necken; säges likna en
vädur eller ett lamm. Sk. (Ö. Grefvie s:n i
Oxie h.). Jfr vädrä.
Vatten-bagge, m. ett insektslägte
(Dytiscus). Sveal.
Vatten-binda, f. snärjegräs; Galium
aparine. Ul. (Rosl.). Jfr snärpe-gräs.
Vatten-blink, m. Utricularia; äfven
Hottonia palustris. Sm. Af blommornas hastiga
affallande. Nammnet vattenblink, som nästan
oftare tillägges den förra, bör efter engelska
floran rättast föras till den senare. E. dial.
waterblinks, Montia fontana, L.
Vatten-fliring el. vann-fliring, m. en
sjukdom hos fårkreatur, bestående af små vatten
blåsor i lefvern. S. Sk.
Vatten-garn, n. bomullsgarn, väft på
fabriker. Sm.
Vatten-klovar, m. vattenklöfver:
Menyanthes trifoliata. G.
Vatten-mann, m. elfven, ett manligt
vattenväsen, äfven kalladt vatten-elven, m. def. Sm.
(Värend). Jfr Hyltén-Cavallius, Värend 1, 253.
Vatten-senap, m. Nasturtium. Göteb. Gl.
sv. (Bromel) vattensenap.
Vatten-svall, s. svilla.
Vatten-syra, f. Rumex aquaticus, L. UI
(Rosl.). Tjerp, Jtl.
Vatten-tistel, m. kärrtistel: Carduus
palustris. Åm.
Vatten-tulpan, m. näckros: Nymphaea alba.
G. Jfr nekk-blomm.
Vatten-vagn el. vätten-åke, m. en omkring
5 1/2 alns lång stång med en trissa (af 10 tums
tvärmått) i änden samt en krok på midten,
hvarpå man hänger en bytta m. m. att sålunda
föras. Ög.
Vatt-hink, s. vind-bytta.
Vatt-hvärv, n. så mycket vatten, som
bäres upp på en gång ifrån brunn, källare, sjö, å.
Vm. (Norbergs s:n).
Vatt-iller, m. hiller: Mustela putorius. S.Nk.
Vatt-kalv, m. hinnan kring kalfven innan
han blifvit framfödd. Sdm.
Vattle, m, vassle. Nk., vg., ög., sm.
Vatel, m. Kl.; valle, m. id. Sk., hl., bl.
"Kramma vattlen ur en", klämma och trycka sin
motpart mycket hårdt. Vattle-kramma el.
vattla-kramma, v. a. 1 id. "Ja ska vattlakramma
dej". Sm., ög. Deraf valle-gröt, m. gröt,
kokad af söt vassle; valle-välling, f. välling,
kokad af söt vassle. Sk.; vattla-smör, n. smör
som kärnas af vassle. Sm.; väll-vattle, m.
kokad vassle. Ög., sm. Jfr välla. [Fsv. vatli,
m. vassle. VGL.; fd. vatlæ (Harpestreng); d.
valle; n. vasle, varsle; ns. waddik, wattke;
Osnabr. wakke; liefl. waddak.
Vattna-släukar, m. vattenslukare; moln
som drager vatten till sig. G. (F.).
Vattna-tröt, m. vattenbrist för en
vattenqvarn. G. Jfr tryta.
Vattne el. vättne, n. ställe der man
vattnar kreatur. Sm., ög., vg., bhl. Vättne, n.
vattendamm, vattningsställe. "Vi ska svänga öken
i vättnet". Hl. (Morup, Slöinge), nk.
Vatt-puss, m. pöl. Sdm. Vattu-fluss, m.
id. Dl. (Elfd.).
Vatt-ródnad, m. halsbränna. Åland.
Vatt-ski, s. skida.
Vattu-band, n. i. q. sand-’äll Dl. (Elfd.).
Vattu-fännä, n. fräken: Equisetum
fluviatile. Dl. (Elfd.). Af fn. fen, träsk.
Vattu-glunga, f. vattnet blommar: Byssus
flos aquæ, L. G. Stadun, id. Åm. (enl. Linné).
Vattu-lok, s. lag 1.
Vattu-mannen, m. def. elfven, vattenelfven.
Ett manligt vattenväsen. Sm. (Värend).
Hyltén-Cavallius, Värend 1, 252.
Vattu-rot-blomster, n. Ranunculus repens,
L. Mp. Revja-gräs, n. Hl.
Vattu-sili el. vattu~silå, m. ok att bära
vattenspannar med. Dl. (Elfd.).
Vattu-trusk, m. tröskverk som drifves med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
