- Project Runeberg -  Dikter. /
37

(1866) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(,37 )

Men han det hörde ej, han framåt drog
Liksom en vilsen ande, utan mål,
Likgiltig hvar han skall sitt hufvud luta.

Så kom han ändtligt genom natt och dag

Till Lima upp, och såg med dystra blickar

De snöbetäckta fjellen skymta fram

Igenom morgondimman. Salens by

Låg framför honom, som den sista vrå

Af fosterjorden der han kunde hvila

Sin trötta fot, och höra sista gången

Den ljufva klangen af sitt modersmål.

Hvad bortom den yar, det var öde fjell,

Och främlingsjord och landsflykt, och en framtid

Af bitter grämelse och djup förtviflan —

Så som den kännes utaf ädla sinnen

Som kastats utaf ödet ur sin bana

Och dömts till störtad ärelystnads qval. —

På höjden af en bergås stannade

Han nu sin färd, och vände sig tillbaka,

Samt mätte med en outsäglig blick

Den sköna tafla som, i vinterskruden

Ku dubbelt stor, framför hans öga låg.

De tankar som bestormade hans själ

Frambröto våldsamt och med qvalfylld röst

Han sade sitt farväl åt fosterjorden:

"Farväl! farväl! min barndoms land,
Min ungdoms sköna jord!
Min mannaålders dröm och hopp! —
Kär skall din frihets sol gå opp? —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterhed/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free