Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som delvis synas hafva förvandlats till kristna kyrkor1.
Damascius upplyser att Teandrites var en manlig (appsvoMrös)
gud, som inspirerade människor till ett lif i oskuld (a^TjXtx;
(3to<;)2. Uppenbarligen är Teandrites väsensbesläktad med
Attes-Adonis-Tammus som ännu på Hieronymi tid dyrkades
mångenstädes i Syrien vid dess grottor och heliga platser
om hvilka hedningarne och de kristna konkurrerade3.
Men Teandrites har vidare uppfattats som densamma
som den helige Georg4, arabernas Chadir (Chidr, Chudr =
“den grönskande“)5. Enligt enstämmig arabisk tradition är
Chidr den i Koranan omtalade Allahs tjänare som Moses
träffat vid “de båda vattnens förening" och som ägde en
kunskap af hvilken Moses önskade få del6. Af en på samma
koranställe berättad episod om en till reskost medhafd fisk
som fått lif och summit ut i hafvet, framgår och att
ifrågavarande vatten voro lifgifvande, och man har säkert med
all rätt här jämfört Gilgamis’ vandring till den salige
Ut-napistim vid strömmarnes mynning7. Äfven Alexander den
store skall enligt de österländska legenderna hafva träffat
Chidr vid lifvets källa. Attes
(Tammus-Adonis)-Teandrites-Chidr-Ut-napistim representera alltså paradiset.
Märkligt är att dyrkan af helige på hvar sina orter
ännu alltjämt bibehåller sig i Syrien och detta bland både
muhammedaner och kristna af de för öfrigt mest skilda
riktningar och sekter. Dessa lokalhelgon hafva större makt
öfver sinnena än själfva den högsta guden, ehuru.de enligt
teorien skola vara blott medlare8. Vi hafva här att göra
1 Se Brethgen, Beiträge zur semitischen lieligionsgeschichte, sid. 102.
2 vEyva> os 5laioujpoc evxaö&a [5sv Boatpoig] töv $savöph:Y)v,
appsva)-tcöv ovta 9’sov y.ai xöv ÄJHjXov (3iov ejj.7cvs.0vTa tgsis Se hos Bietgen, ders,
3 Ludwig Conrady, Die Quelle der kanonischen Kindheitsgeschichte
Jeans’, sid. 303 ff.
4 Se Baetligen på anf. st.
0 Själfva namnet betecknar honom alltså såsom densamme som
Tammus-Adonis (Attes). Detta är misakändt såväl af Lidzbarski, Wer ist
Chadir? i Zeitschr. fur Aasyr. 1892 sid. 104 tf. som af K. Dyroff, Wer ist
Chadir? dera. sid. 319 ff.
6 Sur. 18 59 ff.
7 Se Lidzbarski på anf. st. sid. 109 ff.
8 S. I. Curtiss, Uraemitiaohe Religion im Volksleben des heutigen
Orienta, sid. 81 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
