Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiering från domaretiden efter Dom. 6—9, därifrån stoffet
ursprungligen tagits.
Jos. 1 — 12 går alltså tillbaka på samma historiska
motiv som Dom. 19—21 (och 1 Mos. 35) nämligen Rubens
(Moabs) samt filisteernas angrepp på det amoritiska Israel
efter Sikems förstöring, samt amoriternas (från Jabes i
Gilead och från Silo-Manasse; äfven Juda synes hafva
deltagit) kamp mot och seger öfver förbundet samt
återupprättande af Benjamin. Denna seger öfver filisteerna och
de i förbund med dem stående kanaaneerna har nu fått en
fortsättning äfven i norra Palestina.
En kontroll därpå att situationen i Kanaan vid
ifrågavarande tid verkligen varit den, som hittills anförda källor
kommit oss att antaga, nämligen att ett amoritiskt Israel
ställt sig på forn-Benjamins och därmed på det nordsyriska
Israels sida gentemot det af filisteerna behärskade Israel,
som trädt i vänskaplig förbindelse med Edom och öfriga
beskyddare af det mosaiska Israel, gifves genom den gamla
Debora-sången (Dom. 5). De i sången besjungna händelserna
meddelas i prosaisk form i Dom. 4. Där uppträder
dessutom Jabin af Hazor, densamma som enligt Jos. 11 är
ledare af det mot Josua fientliga förbundet af konungar i
norra Palestina. Att Jabin af Hazor sålunda sammanställts
med Deborasångens tilldragelser beror i alla händelser därpå,
att Sisera i Debora-sången och Jabin af Hazor höra till
samma förbund gent emot det amoritiska Israel och att
båda uppträda i norra Palestina. Något historiskt samband
mellan de båda finnes väl då också.
Debora-sången är, som af alla insetts, starkt
öfver-arbetad med hänsyn till Israels senare (mosaiska) ståndpunkt.
Här förekommer därför både Seir öch Sinai (ett ännu senare
tillägg) och de flesta ortodoxa stammarne. Men det äldre
amoritiskt-israelitiska grundlaget är dock omisskänneligt.
Under den redan rätt långa tid som amoriterna lydt under
Israels-förbundet hafva äfven de gjort sig förtrogna med
israelitiska åskådningar, ehuru de anpassat dem efter sitt
eget lands natur och gamla kult. På tvenne ställen
fram-hålles perazön i Israel (v. 7, n). Det säges i v’. 7 att perazön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
