- Project Runeberg -  Finska kriget och Finlands krigare 1808-1809 /
170

(1897) [MARC] Author: Johan Richard Danielson-Kalmari Translator: Werner Söderhjelm - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pitulationen skulle ske utan alla vilkor, och Buxhövden hade,
ehuru förgäfves, sökt förmå Gripenberg att gå in härpå.
Gripenberg hade svarat att redan förlusten af deras befäl beröfvade
office-rarne en del af deras inkomster; om de dessutom ännu förlorade
sin ordinarie lön, så skulle de antingen nödgas svälta ihjäl eller
gripa till tiggarstafven. Hällre skulle de söka sig en graf under
Svartholms ruiner. Den ryske öfverbefälhafvaren beslöt då att
gå in på Gripenbergs fordran, i betraktande af att fästningen
var försedd med tillräckligt ammunition och äfven i öfrigt
befann sig i fullt lörsvarsdugligt skick. Han sade sig hafva
fruktat att, om han denna gång lät ett så godt tillfälle gå sig
ur händerna, Svartholms intagande senare skulle komma att
kosta mycken blodsutgjutelse. Och säkert föredrog kejsaren
att förlora penningar framför att mista folk, isynnerhet som ju
skyldigheten att betala de ifrågavarande lönerna skulle upphöra
så fort finnarne blifvit Hans Majestäts undersåtar. — Således
icke ett ord om att kommendanten och hans officerare mutats.
Om de med knapp nöd lyckades tillförsäkra sig bibehållandet
af sina löneförmåner ända till fredsslutet, så kan det icke vara
fråga om att andra nesliga förmåner erbjudits dem eller af
dem mottagits.

Orsaken till Svartholms kapitulation var kommendantens
feghet och den uppfattning — som äfven bemäktigat sig
honom — att alt motstånd mot den ryska öfvermakten var
förgäfves. Denna förlamande tanke framskymtar redan i slutet
af 1807 i Gripenbergs utrop till en vän: „Ett blodigt krig"

skrifver han »imellän Ryssland och oss är ganska nära på
vippen att utbrista, och hotar att helt och hållit förstöra oss,
och vårt, igenom missväxt, nogsamt förut utarmade och
utblottade Finland.–––-Om detsamma härjas och sköflas! Om

det äröfras och kanske aldrig återfås!––––-Våra få troupper

här i landet kunna icke länge emotstå en sådan magt.“ *) En
krigare, som tror sin sak förlorad, men dock utan att svika
fullgör sin plikt, förtjänar, om någon, en hjältes namn. Fin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/djfikrigar/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free