Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i i 212
DJUR OCH MÄNNISKOR.
ut över ängarna, bort över vattnet med ett skri av
befrielse och lycka.
Högre och högre steg hon i luften och såg
Tyresö slott med sina två torn som en leksak under
sig i djupet.
Så flög hon över bergen, uppför viken, och nu
vidgade och öppnade den sig, medan stora
havsvågor störtade emot henne.
Då spände hon vingarna med dubbel kraft, sträckte
ut mot de oändliga vidderna och försvann över havet.
På kvällen, då herr Olov kom hem ifrån jakten,
undrade han på, att icke hans hustru, som hennes
sed var, kom honom till mötes på trappan.
Förgäves sökte han henne i alla slottets rum, förgäves
i trädgården och parken.
Hans sorg var mycket stor, och i veckor och
månader upphörde han icke att vänta henne överallt.
Men småningom blev han mera lugn. Ingen kan
stå ut med att alltid gå och sörja, och herr Olov
var en ung man, som ville leva och inte sörja sig
till döds.
Efter några år följde han sin mors råd och gifte
sig med en ung och vacker adelsdam, som små-j
ningom skänkte honom sex söner och sex döttrar
och gjorde honom lycklig och glad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
