Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lusten under allenast 95 år, ja sjelfva den väldige Jupiter
skulle räcka till endast för 32000 år, ock 4&olcyricwcfc alla
planeter för 45 till 46 tusen. ~Men det är klart, att bland
de meteorer, som röra sig i granskapet af solen, endast en
ringa bråkdel nedfaller på densamma. Om derför de, som
falla, skulle räcka till för att ersätta solens utstrålning, måste
en så tallös mängd finnas i solsystemet, att jorden ofantligt
oftare, än som faktiskt sker, måste träffas af meteorer, och
värmet å densamma stegras så, att hafven komme i kokning.
Man har derför sett sig om, huruvida ej en annan
och sannolikare ersättning för utstrålningen kan finnas, och
den berömde fysikern Helmholtz har hänvisat på en sådan.
Äfven den stöder sig på den mekaniska värmetheorien.
Om, som vi i det föregående antagit, solen är gasformig,
och fotosferen utgöres af i de öfre gaslagren simmande
moln, så måste under och genom den utstrålning, som eger
rum mot verldsrymden, solen sammandraga sig, i likhet
med hvad hvarje kallnande kropp gör. Ofversatt på den
mekaniska värmetheoriens språk, skulle detta i stället heta,
att på grund af utstrålningen fotosferens molnmassor komma
att falla ned mot solens medelpunkt. Men följden af ett
sådant fall, hvilket naturligtvis inom kort hejdas mot de
underliggande gaserna, måste, som vi nyss sågo, bestå i
framkallandet af värme, och beräkningen ådagalägger i
sjelfva verket, att det värme, som genom fallet
uppkommer, är fullt tillräckligt att ersätta utstrålningen, ja, så
länge solen är helt gasformig, t. o. m. något mer än
tillräckligt. Man må för öfrigt ej tro, att detta fall behöfver
vara högt; Helmholtz har visat att, äfven under de minst
gynsamma antaganden, en årlig förminskning af
soldiametern om 80 meter vore fullt tillräcklig. Detta motsvarar
1 kilometer på 12 år, och ej ens en mil på ett sekel. Men
detta är en så liten qvantitet, att om man än långt före
den tid, då den äldsta historien börjar, haft nutidens bästa
astronomiska mätinstrument och med dem bestämt
soldiametern, man vid jemförelse mellan den tidens och nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
