Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Åsigterna om Dödsstraffet såsom de framträda i den svenska lagstiftningen efter 1779 - Dödsstraffet upphäfdt för åtskilliga brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Minskning af afrättningarnes antal efter 1779.
fadermord. Till följd af hvad vid frågans behandling förekom
i Lagkommissionen, Riks-Rådet och hos Ständerna blef likväl
både qvalificeradt och enkelt dödsstraff bibehållet på åtskilliga
ställen i Missgerningsbalken under det att på andra deremot
stadgades lindringare bestraffningar, på sätt Kongl. För
ordningen den 20 Januari 1779 närmare innehåller Denna
forfattning är, såsom vi redan anmärkt, i likhet med 1734 års
lag, byggd hufvudsakligen på afskräckningens princip.
Detta visar sig der den för en mängd brottsliga handlingar
stadgat andra straff än lifvets förlust. Men den besparing i
blodsutgjutelse som genom densamma åvägabringades var dock
ganska märkelig. Detta framgår klart om man anställer en
jemnförelse mellan afrättningarnas antal under 1 O-årsperioden
1769—78, då de afrättades antal utgjorde 268 eller i medeltal
26,8 om året, med 1 O-årsperioden näst efter författningens
trädande i verksamhet, eller under ären 1779 — 88, då de
afrättade belöpte sig till 108, eller i medeltal 10,8 om året1).
Man kan, vid en sådan jemnförelse, icke undgå att fasta
uppmärksamhet vid den högst betydliga minskningen i antalet af
dem, hvilka förut i lagens namn lades på stupstocken under
bilan.
Det dröjde visserligen länge efter 1779, innan något vidare
steg från lagstiftande maktens sida togs med afseende på en
sparsammare användning af dödsstraffet eller mildring i dess
tillämpning. Den kungliga nåden synes deremot allt oftare hafva
mellankommit för att förhindra verkställigheten af straff, som
folkets seder och rättskänsla icke vidare kunde gilla. Och säkert
är, att det just varit den kungliga nåden, hvilken, derigenom
att den icke tillåtit att dödsstraff fått tillämpas för åtskilliga
med sådant straff i lag belagda brott, förberedt samma straffs
fullständiga afskaffande i ganska många fall.
Genom Kongl Förordningen den 18 December 1823,
borttogs sålunda först dödsstraffet för förskingring af allmänna
medel. Sent omsider eller genom Kongl. Förordningen
den 30 Maj 1835 utplånades ur 21: 3 M. B.
rådbråknings-s trå ff et, ett qvalificeradt dödsstraff, hvilket, så vidt kändt är,
aldrig blifvit tillämpadt sedan 1734 års lag trädt i
verksamhet. Vidare och i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
1) Se Tab. V här nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
