Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Dödsstraffet kan drabba en oskyldig person och en upprättelse blir icke möjlig - Juridiska misstag, oskyldigt dömde, justitsmord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223 Juridiska misstag och oskyldigt dömde.
var lifligt öfvertygad om Borras’ oskuld, lyckades slutligen
utverka ny ransakning, hvilken ledde till det resultat, att Borras
befanns vara till förenämnde brott alldeles oskyldig. Franska
republikens president Carnot har i anledning deraf den 26
Maj 1890 benådat Borras från tillämpningen af det honom
fullkomligen orättvist ådömda straffet, sedan han emedlertid
fatt tillbringa 3 år i fängelse.
Om i alla dessa sistnämnda fall dödsstraffet skulle hafva
verkstäldts, hade lika många offentliga justits-mord egt rum.
I Frankrike känner man under detta sekel äfven andra
fall af verkliga justits-mord. Lai/et-Va/deson uti sitt arbete:
Martyrologe des erreurs j udiciaires uppräknar dem, likaså
Ortolan i sina Elements du droit criminel (p. 607)
Es-main har egnat en skildring åt de oerhörda misstag, som i
rättvisans namn under 18:de århundradet förde oskyldigt dömde
till döden, och han anmärker: »il est arrivé pius d’une fois
que 1’innoeence, injustement poursuivie, n’a été reconnue
qu’à-près le supplice»1).
Flere utmärkte mathematici, såsom Laplace, Couruot och
Poisson hafva till och med sökt genom en probabilitets-kalkyl
bestämma i hvad förhållande de felaktiga domsluten stå till de
välgrundade. Den sistnämnde har i synnerhet åt detta ämne
egnat mycken uppmärksamhet2). Sålunda tror man sig kunna
mathematiskt bevisa att bland 257 personer, som i Frankrike
af jury sakfallas för brott, är alltid en oskyldig8).
I Belgien afrättades 2 personer, hvilkas oskuld år 1862 blef
uppdagad4) och denna händelse har bidragit dertill, att sedan
1863 har dödsstraffet der icke vidare gått i verkställighet, utan
kan numera, efter snart tilländagångna 28 år, betraktas såsom
de facto upphäfdt i detta land.
1) Histoire de la procédure criminelle en France. Paris. 1882. p. 387. o. f.
2) Poisson: Bechercltes sur la probabilité des jwjements. Paris. 1837.
p. 385.
3) Du Hoisaymk: De la peine de mort. p. 115—32.
4) Publication de V Association pour Vabolition de la peine de mort.
I. p. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
