Note: This work was first published in 1978, less than 70 years ago. Dénis Lindbohm died in 2005, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genetiska arvet. Urvalet hade skett under minst en million år.
Det skulle ta tid att få bort detta, men det skulle gå att fostra fram en fredlig
samvarosform, dana en fridsamhetens etik. Det var bara att läsa vad Arvid
själv levererat om Chaansk kultur. Eller titta på fredslärorna på Jorden. Det
hade funnits gott om hyggliga profeter, som lärt ut hur en ordentlig människa
skall vara. Men såna hade man ju inte lyssnat pá. Man hade rentav korsfäst
dem.
Sedan hade man upphöjt den korsfäste till gudomlig nivå och hyllade hans
lära i höga ordalag, men levde i praktiken fortfarande med svärdet i hand.
Det uppstod en reaktion, som Arvid inte förutsett. Att Jordens folk skulle
rätta sig efter etiken hos Chaans folk och på så sätt göra chaanjels modell till
ett ideal — det innebar ju att man etiskt underordnade sig Chaan, intog en an-
drarangsplats. Det här var bara ett försåtligt försök från Chaans sida att kväsa
Jorden och sedan ta herraväldet. Jorden behövde inga råd från Chaan. Hade
inte Jorden storsint räckt ut en broderlig hand och erbjudit samarbete på lika
villkor? Man hade inte krävt att Chaan skulle "jordifieras". Men nu krävde
dessa teknologilösa infödingar att Jorden skulle "chaanificieras" för att kun-
na accepteras bland stjärnorna.
Chaan gjorde sig till en domare över Jorden och bestämde självrättfärdigt
att det som inte var chaanskt, det hade inte bland stjärnorna att göra. Chaan
tog sig rätten att bunta ihop jordfolk och slänga hem dem från kolonierna,
från Jordens ärligt erövrade kolonier.
Och i kyrkorna dundrade prästerna mot den jättelika blasfemi Arvid gjort
sig skyldig till när han jämfört Guds Enfödde Son med en skock apliknande
varelser och jämställts Guds Heliga Lag med lärorna hos ett släkte som antag-
ligen inte ens skapats av Gud — för de kunde ju inte vara Hans avbild. Männi-
skan är det, människan allena.
Inte ens en yrkespsykolog kan säkra sig mot sådana reaktioner. Arvid hade
handlat med en sak i sikte, när han nämnt kristendomen i samband med
Chaans etik: Att försöka motverka den xenofobi, den skräck som är grund till
allt främlingshat. Att hat vållar skräck är allmänt accepterat. Men färre antal
människor inser att allt hat har sin grund i skräck. Det var den skräcken Ar-
vid ville motverka.
Han hade jämfört någon välkänt, kristendomen, med något mindre känt,
chaanjels etik. Han ville påvisa likheten, den kosmiska likheten. Men hans
ord väckte en hatreaktion. Logik biter inte på känslor.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
