Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någonting om de drömmar och de förhoppningar, som fyllde hans
själ. Men Anne ryckte bort sin hand och drog sig hastigt undan.
För henne var skymningens förtrollning ohjälpligt bruten.
— Jag är visst tvungen att gå hem, sade hon med ett försök
att verka obesvärad, som föreföll något konstlat. — Marilla hade
sin svåra huvudvärk nu på eftermiddagen, och jag är säker på,
att tvillingarna varit framme och gjort någon fasansfull odygd.
Jag borde verkligen inte ha varit borta så länge.
Så pratade hon på, tämligen osammanhängande, ända tills
de kommo fram till Grönkullas avtagsväg. Stackars Gilbert
fick knappast tillfälle att sticka in ett litet ord då och då. Anne
erfor en känsla av lättnad, när de skildes åt. En underlig
skygghet för Gilbert hade fått makt med henne alltsedan den
stunden i Ekostugans trädgård, då hon tyckt, att det täckelse,
som höljt hennes känsloliv, plötsligt dragits åt sidan. Någon-
ting främmande och kallt hade gjort intrång i detta gamla trev-
liga kamratskap från skoltiden — någonting, som hotade att
alldeles skämma det.
— Aldrig förut har jag känt mig glad, när Gilbert gått sin
väg, tänkte hon, halvt harmsen, halvt bedrövad, när hon vand-
rade uppför avtagsvägen. — Vår vänskap blir fördärvad, om
han fortsätter med de här dumheterna. Och jag vill inte ha
den fördärvad — det får den inte bli. Varför kan inte pojkar
vara förståndiga?
Anne hade en dunkel förnimmelse av, att det knappast stämde
bättre med hennes egna begrepp om »förstånd», att hon fort-
farande kände på sin hand den varma beröringen av Gilberts,
lika tydligt som under den snabba sekund, då han tryckt den
mot hennes. Likaså .närde hon starka tvivel om det »förstån-
diga» uti att finna denna känsla långt ifrån obehaglig — himmels-
vitt olika den, som framkallats av en liknande manöver från
Charlie Sloanes sida, då hon suttit ut en dans med denne unge
herre på en bjudning i Vitsand för ett par kvällar sedan. Anne
ryste vid det förargliga minnet. Men alla störande tankar på
förälskade ungersvenner dunstade bort ur hennes sinne, när
hon åter andades in den med allehanda hemtrevliga dofter be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
