Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Bergolja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Genomskärning av oljeförande jordlager
A gas, B olja, C vatten.
De största, hitintills bearbetade bergoljeförekomsterna finnas i USA, som
svarar för mer än 60 o/0 av världsproduktionen. Därnäst kommer USSR och
Venezuela med vardera ca 10 o/05 följda av Iran med 3,7 %, Nederländska
Ostindien med 2,6 °/o? Rumänien och Mexico med 2,5 %• I USA är nu
bergoljeindustrien den 5:e i storleksordningen av landets industrier. År 1945
uppskattades världsproduktionen av bergolja till 350 mill. ton.
Bergoljan förekommer på varierande djup i jordskorpan, alltefter den
senares beskaffenhet och geologiska historia. Genom de erfarenheter och den
kännedom, geologerna skaffat sig om jordskorpans bildning och jordlagrens historia,
är det för dem numera möjligt att förutsäga var förutsättningar finnas för
bergoljeförekomster. Bland intressanta undersökningsmetoder, som kommit till
användning vid sökandet efter olja, kunna nämnas ett slags ekolodning och
vissa gravimetriska metoder för uppmätning av tyngdkraft och acceleration.
Borrningen sker uteslutande med roterande borr. Borret måste under
borrningen då och då utbytas, så att det för resp. jordlager lämpligaste användes.
Borret fasthålles och riktas med borrör i längder om 22, 30 och 43 fot, oftast
sammansatta till ca 90 fots längder i borrtorn om 136 fots liöjd. Borrhålet
mäter vid ytan och ned till ett djup av 300 fot vanligen 20 tum, mellan 300
och 4 000 fot 143/4 tum och mellan 4 000 och 10 000 fot IOV2 tum.
Rotationshastigheten brukar vara omkring 90 varv i minuten. Borrtekniken har
utvecklats mycket snabbt. Omkring 1919 kunde man t. ex. endast borra i jämförelsevis
lösa jordlager och icke till större djup än 1 000 m, 1933 var man nere vid
3 500 m, 1938 vid 5 000 m och f. n. har man nått ned til 8 000 m. Man har
även börjat borra under vattenytan och har därvid i Venezuela lyckats borra
hål på ända till 30 m vattendjup på 15 km avstånd från land.
Från oljefälten, som oftast ligga i avsides belägna trakter och i varje fall
ytterst sällan på platser, där det är lämpligt att anlägga raffinaderier, sker
transporten av råoljan genom pumpning i rörledningar, s. k. »pipe lines».
Under förutsättning att tillräckligt stora kvantiteter transporteras genom
i’ör-ledningarna kunna följande ungefärliga relationstal sättas för kostnaderna för
olika transportsätt.
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
