Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En värmevärdebestämning är alltid behäftad med ett till synes stort
försöksfel, oftast räknar man + 30 kal. Vid jämförelse värmevärden emellan
måste man alltså taga hänsyn till detta.
Ett bränsle skall givetvis vara så energirikt som möjligt, dvs. ha högt
värmevärde, men det har visat sig, att andra faktorer — speciellt
knackningsbeständigheten — kunna helt omvärdera det energirikaste bränsle. Värmevärdet i
och för sig saknar av denna anledning numera avgörande betydelse vid
bedömande av motorbensin. Detta så mycket mer som värrfievärdet för olika
bensinsorter synes variera mycket litet.
Värmevärdebestämningen utföres i s. k. bombkalorimeter,
Knackningsmotstånd och oktantal (engelska octane number, tyska Oktanzahl).
De senaste decenniernas strävan inom motortekniken har varit att bl. a.
genom höjning av kompressionen och lämpligare utformning av
förbränningsrummet höja effekten hos motorn. Härvid har även bränslet visat sig äga en
avgörande betydelse, enär gränsen för kompressionen stått i samband med
bränslets s. k. knackningsegenskaper.
Knackning iakttages som ett metalliskt, hårt klingande ljud, som uppträder
i motorn i förbränningsögonblicket. Ljudet är icke att förväxla med det dovare
ljud, som uppstår vid förtändning eller vid glappa och förslitna lager. Vid
normal förbränning i en förgasarmotor bildas vid gnistan från tändstiftet en
flamfront som med jämn hastighet går genom bränsleluftblandningen i
förbränningsrummet och ger upphov till en jämn tryckstegring. Vid knackning
synes denna reaktion icke flyta lika jämnt genom bränsle-luftblandningen utan
mot förbränningens slut synes en plötslig tryckstegring uppstå. Många teorier
ha uppställts angående orsaken till knackningsfenomenet, men ingen har ännu
blivit erkänd som fullt tillfredsställande. De flesta teorier gå ut på att
bireaktioner inträffa i förbränningsögonblicket, så att t. ex. superoxider eller andra
oxidationsprodukter för ett ögonblick bildas.
Knackningen i en motor behöver icke vara omedelbart skadlig för motorn.
Men genom att samtidigt en effektminskning och överhettning inträder, kan
överhettningen ge anledning till såväl varmgång som förtändning. Detta är
synnerligen skadligt för motorerna på grund av de påfrestningar, som uppstå i
lager och kolvtappar. Det liar dock vid mycket högkomprimerade motorer
förekommit, att knackningen direkt givit anledning till »sönderfrätta»
cylindertoppar, »genombrända» kolvar och brända ventiler. Försiktighet måste alltså
iakttagas, så snart man märker att en motor knackar. Ett stort antal faktorer
ha visat sig inverka på knackningsfenomenet.
1. Kompressionsförhållandet. Vid ökad kompression inträder vid visst värde
knackning och minskning av effekten.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
