- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
78

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mätta H. U.C.-tal reagera i en motor kan man förutsäga, vad ett annat bränsle
med visst H. U. C.-tal kommer att giva för resultat.

Om man ökar kompressionen, över H. U. C., resulterar detta i en minskning
av effekten. Den högsta effekt, som under givna betingelserna kan uttagas, är
alltså vid ett kompressionsförhållande motsvarande H. U. C.

Enligt föregående är det alltså möjligt att bedöma ett bränsles
knackningsmotstånd genom jämförelse med andra bränslen med kända egenskaper. För
att få en internationell jämförelsebasis föreslog Dr Edgar 1927, att man som
jämförelsebränslen skulle använda blandningar av två standardbränslen med
noga definierad sammansättning. Det ena bränslet skulle äga mycket gott och
det andra mycket dåligt knackningsmotstårid. Man valde ren isooktan, som
har mycket gott knackningsmotstånd, och normal heptan, som har mycket
dåligt. Dessa båda substanser kunna framställas i mycket ren form och ha
mycket lika egenskaper ifråga om specifik vikt, kokpunkt etc. Deras olika
knackningsegenskaper bero på det olika sättet för kolatomernas bindning.

isooktan 224 = trimetyl pentan normal heptan

kokpunkt 99,3° C kokpunkt 98,4° C

spec. vikt 20/20° C 0,6914 spec. vikt 0,684 7

År 1930 upptogs detta förslag av en av olje- och automobilindustrien i
Amerika bildad sammanslutning »the Co-operative Fuel Research (eller C. F. R.)
Committee», som genom införande av begreppet oktantal — bestämt i en
stan-dardmotor, den s. k. C. F. R.-motorn — gjorde det möjligt att med enkla tal
angiva ett bränsles knackningsegenskaper. Med oktantalet för ett bensinprov
förstås det tal, som i volymprocent angiver mängden isooktan i blandning med
heptan, som har samma knackningsmotstånd som bensinprovet. Sålunda
angiver ett oktantal av 70 för ett bensinprov, att dess knackningsmotstånd är
detsamma som lör en blandning av 70 volymprocent isooktan med 30
volymprocent heptan.

Den av C. F. R.-kommittén först utarbetade provningsmaskinen och
provningsmetoden kallas »the research method». År 1932 igångsatte C. F.
R.-kom-mittén en serie jämförande provningar i bilmotorer på vägbanor* mellan ett
flertal olika bensinkvaliteter och standardbränslen av känd sammansättning.
Med ledning av de härvid vunna erfarenheterna omarbetades
provningsförfarandet i C. F. R.-motorn för att erhålla bättre överensstämmelse med de
praktiska proven, och det nya provningsförfarandet benämndes »the motor method».

78

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free